Kära läsare!
Så är då midsommaren över och Sverige tyvärr utslaget ur fotbolls-VM. Men livet måste gå vidare! Vi är ett litet land och det är bra gjort att bara kvalificera sig till VM-slutspelet. Att sen gå vidare till åttondelsfinaler är starkt och så mycket mer är det knappast realistiskt att förvänta sig. Tråkigt att vi inte nådde längre var att jag i så fall haft biljetter till kvartfinalen och eventuell match om tredje pris. Då det gäller fotboll får man trösta sig med att Allsvenskan startar igen den 15/7 och jag tror/hoppas att Hammarby kommer att ta sin andra SM-vinst genom tiderna! Just nu leder i alla fall Hammarby serien med två poäng och skall i nästa match möta seriejumbon Öster. Våren har varit mycket intensiv för mig då det gäller föreläsningar. De flesta handlar om fettsyror, hjärtkärlsjukdom/sexuella funktioner, övervikt/fetma och demens. Allt fler efterfrågar nu föreläsningar om åldrande och demens. Jag vill här berätta att jag har en beställning från bokförlaget Natur och Kultur på en bok med arbetstiteln 20 knep att minska risken för demens. Jag kommer också att under hösten, äntligen, utkomma med boken Fett på gott och ont - de spännande fettsyrorna. Förlaget är Forum/Fitnessförlaget.
På
Medical Links aktuella förstasida kan du läsa det första avsnittet om den högklassiga fettsyrakonferensen NAFA 2006 i Ystad som ägde rum 14-16 juni, där jag hade förmånen att få närvara. NAFA står för New Aspects of Fatty Acids. I den första delen refererar jag den allmänna introduktionen som gjordes av professor Bengt Vessby från Uppsala universitet. Därefter tar jag upp en av de vanligaste cancerformerna, nämligen cancer i tjocktarm och ändtarm (kolorektal cancer). Det finns nu ökat stöd för att intag av omega 3-fettsyror från fet fisk eller fiskolja kan ha en skyddande effekt. Den 23-27 juli är jag i Cairns i Australien på ISSFAL-mötet som äger rum vartannat år. ISSFAL står för International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids. Det är idag hetare än någonsin kring de viktiga fettsyrorna. För den som vill ha en rykande aktuell översikt på 12 artiklar om omega 3-fettsyror finns det ett supplement i juni-numret 2006 av American Journal of Clinical Nutrition. Dess titel är n-3 fatty acids: Recommendations for therapeutics and prevention (n-3 är detsamma som omega 3).
Ny stark studie med den EPA-rika oljan eye q vid ADHD
I maj 2005 publicerades den intressanta Oxford-Durhamstudien där effekten av den EPA-rika oljan eye q eller placebo på dyspraxi (DCD) studerades. Dyspraxi innebär bland annat koordinationssvårigheter och svårigheter att fokusera på uppgifter. Många av dessa barn har också symtom på dyslexi och ADHD. Nu släpps resultaten från den så kallade Adelaide-studien. Den kommer att redovisas vid den kommande ISSFAL-kongressen i Australien och publiceras i augustinumret av tidskriften Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics. Huvudförfattare är dr Natalie Sinn vid University of South Australia i Adelaide.
Studien är den största i sitt slag med deltagande av 132 barn i åldern 7-12 år med diagnosen ADHD. Under 15 veckor var barnen indelade i tre grupper: En grupp fick 6 kapslar eye q dagligen. En grupp fick 6 kapslar eye q och ett vanligt multivitaminpreparat. En tredje grupp fick 6 placebo-kapslar innehållande havreolja. Efter 15 veckor fick samtliga barn eye q plus multivitamin.
Trettio procent av de barn som fått eye q från början fick påtagligt minskade symtom på bland annat hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet. Efter 30 veckor noterades påtagliga förbättringar hos 50 procent av de barn som fått eye q hela tiden. Även hos de barn som fått placebo under den första perioden och därefter eye q sågs drastiska förbättringar.
Den vanligaste behandlingsformen vid ADHD är idag centralstimulerande metylfenidater som Ritalina och Concerta. Behandlingen är mycket kontroversiell och många biverkningar har rapporterats. Ändå har försäljningen av dessa läkemedel till barn i åldern 5-14 år tredubblats mellan 2003 och 2005. Någon direkt jämförelse mellan dessa preparat och eye q har inte gjorts. En metaanalys på effekten av centralstimulerande läkemedel visar att dessas effekt ligger i nivå med den för eye q. För eye q dessutom utan risk för biverkningar. Intressant är också vad som händer när behandlingen med de två typerna upphör. För de centralstimulerande medlen tappas ofta den positiva effekten inom ett par dagar. För dem som stått på eye q ligger en positiv effekt kvar veckor till månader. Detta talar för att centralstimulerande ämnen kortvarigt påverkar balansen av vissa signalsubstanser i hjärnan medan eye q ofta rättar till den obalans av omega 3-fettsyrorna EPA och DHA som ofta orsakar ADHD-symtomen.
Det skall också nämnas att en stor studie på ADHD-barn just slutförts vid Drottning Silvias Barn- och ungdomsklinik i Göteborg. De preliminära resultaten visar på starkt positiva effekter. Jag återkommer mer i detalj till Adelaide- och Göteborgsstudierna när de publicerats.
Brist på omega 3-fettsyror kan ligga bakom tillväxthämning hos foster
Den 9:e juni i år disputerade Anneliese Olsson vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg på en avhandling där hon studerat orsaker till tillväxthämning hos foster. Titeln på avhandlingen är: Placental LPL and glucose metabolism in complicated pregnancy. Av alla barn som föds i Sverige är cirka 4 procent tillväxthämmade. Någon gång under graviditeten slutar dessa barn att växa på ett normalt sätt. Orsakerna kan vara flera. Ibland kan det bero på att mamman rökt eller druckit alkohol under graviditeten men i många fall har man tidigare inte hittat någon klar orsak. Anneliese Olsson har studerat ett enzym i livmoderkakan som heter lipoproteinlipas (LPL). Detta enzym klyver fetter från mammans blod till fria fettsyror som sedan transporteras till fostret. Aktiviteten hos enzymet ger ett indirekt mått på hur mycket fettsyror fostret får. Hos mammor som väntar på ett tillväxthämmat barn är detta enzym mindre aktivt jämfört med normalfallet. Enzymet styrs av hormoner som östrogen, insulin och av glukos men också av triglycerider och fettsyror som omega 3-fettsyrorna EPA och DHA. Man vet att dessa fettsyror har stor betydelse för att insulinet skall fungera bra. Låg halt av dessa fettsyror hos mamman kan därför tänkas leda till dålig insulinfunktion och sänkt aktivitet på enzymet LPL med minskad tillförsel av viktiga fettsyror till fostret som följd. EPA och DHA har mycket stor betydelse för fostrets utveckling. Inte minst gäller detta utvecklingen av hjärna och ögon. Minskad aktivitet av enzymet LPL i livmoderkakan kan leda till att fostret får brist på dessa viktiga fettsyror.
Den viktiga kväveoxiden - märkligt enzym styr bildningen!
Kväveoxid (NO) är ett mycket viktigt gasformigt ämne med många avgörande funktioner i kroppen. Den är den viktigaste regleraren av kroppens blodcirkulation, framkallar erektion hos män och kvinnor, motverkar uppkomst av blodkroppar och motverkar uppkomst av åderförfettning (ateroskleros). All kväveoxid bildas från den mycket viktiga aminosyran L-arginin i en mycket komplicerad reaktion som styrs av enzymet NO-syntas (NOS). Dessutom krävs en rad olika ämnen, bland annat tetrahydrobiopterin (BH4). Enzymet som styr bildningen av kväveoxid består av två identiskt lika delar. För att kväveoxid skall kunna bildas måste dock de två delarna sitta ihop. Viktig för att hålla ihop enzymet är särskilt BH4. Om inte de två delarna sitter ihop bildas ingen kväveoxid utan i stället dess värsta fiende den fria syreradikalen superoxidradikal! Och till råga på allt reagerar kväveoxid och superoxid med varandra med bildning av det starkt oxiderande ämnet peroxynitrit. Detta kan sen omvandlas till den allra ilsknaste fria radikalen, hydroxylradikal. Svårbegripligt? Visst är det kanske så, men dessa förhållanden kan ligga bakom så mycket elände i kroppen som åderförfettning, erektionssvårigheter, uppkomst av blodproppar och mycket mer. Hur hålls då enzymets båda delar ihop? Dels krävs tillräcklig bildning av BH4, där det sista steget är omvandling av BH2 till BH4. Oxideringen och nedbrytningen av BH4 får inte heller vara för stor. Dessutom krävs bra tillgång till den viktiga aminosyran L-arginin. Detta får man via kosten och/eller kosttillskott. Man måste också ha god återbildning av L-arginin från ett ämne som bildas tillsammans med kväveoxid. Denna återbildning sker i kärlväggens innerskikt och i njurarna. En anledning till brist på L-arginin är vad jag brukar kalla för arginin-tjuvarna! Den viktigaste av dessa är enzymet arginas som bryter ner L-arginin så att det inte finns tillräckligt för bildning av kväveoxid. Man tror att dessa arginin-tjuvar är viktiga orsaker till bland annat erektionssvårigheter. Man vet också att vitamin C och B-vitaminet folsyra är viktiga för att enzymet skall sitta ihop som en enhet. Det pågår idag mycket forskning kring dessa oerhört viktiga mekanismer.
Tidigt förvärvande av skyddande probiotiska bakterier är avgörande!
En bra uppsättning av skyddande probiotiska bakterier i tarmen har mycket stor betydelse för att förhindra uppkomst och för att behandla en rad tillstånd i mage-tarm. De har också viktiga funktioner för att förhindra uppkomst av sjukdom utanför mage-tarm. När vi föds är våran tarm helt steril! Vid en vanlig förlossning får det nyfödda barnet en första dusch av mammans bakterier från slidan under passagen där och från tarmsekret. Kontakten med mammans hud, bröstvårtor och från mjölkgångarna tillför också viktiga bakterier. Tidigare gav man den gravida kvinnan lavemang före förlossningen. Idag undviker man detta - man vill att barnet skall få i sig bakterier från mammans tarmsekret. Dessa tidigt förvärvade bakterier förs ner i det nyfödda barnets tarm där de delar sig och täcker tarmytorna. Dessa bakterier har avgörande betydelse för att programmera tarmens immunförsvar på ett tidigt och bra sätt. Cirka 75 procent av kroppens immunförsvar ligger just i tarmarna och detta har stor betydelse inte bara för tarmarnas immunfunktioner utan för hela kroppens.
Om man föds med kejsarsnitt får man inte den första duschen från mammans underliv och dessa nyfödda barn får en försenad uppbyggnad av tarmbakterierna. Det är välkänt att många kejsarsnittsfödda barn har olika problem med magen hela livet och det är ofta svårt att bestående råda bot på detta. En studie har visat att kejsarsnittsfödda barn har dubbelt så ofta laktosintolerans jämfört med barn som fötts på vanligt sätt. Denna kunskap har fått allt större spridning. Vid ett sjukhus skriver man om detta i en broschyr till gravida kvinnor som vill föda med kejsarsnitt trots att det inte är medicinskt indicerat. Man skulle säkert kunna motverka dessa negativa effekter genom att tillföra vissa probiotiska preparat till nyfödda kejsarsnittsbarn. Officiellt avråder man från detta i brist på tillräcklig kunskap om säkerheten. Är tarmväggen mogen så att inte bakterierna kommer in i blodet? Och vilka probiotiska stammar skall man tillföra? Här krävs mycket mer forskning.
Av mycket stort praktiskt intresse är också kvalitén hos den gravida kvinnans bakterier i slidan och i ändtarmen. Studier har visat att barnet efter några veckor har precis samma probiotiska stammar som mamman. Och barnet får vid förlossningen inte i sig bättre probiotiska bakterier än vad mamman har. Det har börjat diskuteras om inte gravida kvinnor en tid före förlossningen borde försäkra sig om en god probiotikauppsättning. En mamma som fött ett barn som tidigt fick problem med magen berättade att hon en kort tid före förlossningen var tvungen att stå på bredspektrumantibiotika. Teoretiskt skulle detta kunna ha lett till försämrad probiotikauppsättning i slida och ändtarm.
Förmaksflimmer - en mycket vanlig och potentiellt farlig hjärtrytmrubbning
Extraslag (VES) hos hjärtat förekommer då och då hos alla och är ofta utan medicinsk betydelse. Är de vanligt förekommande kan de dock var ett tecken på sjukdom i hjärtmuskeln. Efter extraslag, är förmaksflimmer den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Livstidsrisken att utveckla förmaksflimmer innan man dör är 26 procent hos män och 23 procent hos kvinnor. I USA är mer än 2 miljoner personer drabbade. Risken ökar med åldern. I USA ses förmaksflimmer hos 5.9 procent hos personer äldre än 65 år. Tillståndet innebär att det uppkommer snabb, felaktig elektrisk aktivering i förmakets vägg. Detta kan leda till försämrad effektiv sammandragning av hjärtmuskeln. Det är också ökad risk för att det bildas blodproppar i hjärtöronen. Dessa blodproppar kan sen lossna och föras med blodet till hjärnan där de kan ge övergående blodbristsattack (TIA) eller stroke. Förmaksflimmer kan också leda till belastning av hjärtat med minskande pumpförmåga (hjärtsvikt) som följd.
Förmaksflimmer finns i tre olika former: Sporadisk och självbegränsande (vanligst), kvarstående, ej själbegränsande men behandlingsbar samt permanent. Orsakerna till förmaksflimmer är inte kända i alla fall. Utlösande faktorer kan vara stress, värme, hög konsumtion av tobak, kaffe och alkohol och högt blodtryck. Ibland orsakas det av hjärtsjukdom som dålig blodcirkulation i hjärtat, kärlkramp, hjärtsvikt, hjärtmuskelinflammation och hjärtmuskelförstoring. Användande av vissa läkemedel kan leda till förmaksflimmer liksom överaktivitet i sköldkörteln (giftstruma). Den 13:e juni 2006 disputerade Anna Nergårdh, Karolinska institutet, på avhandlingen Atrial fibrillation. Clinical presentation and prevention of recurrence. I den talar hon bland annat om att förmaksflimmer kan leda till förändringar som leder till att rytmrubbningen kvarstår. Det finns också stöd för en ökad halt av kalcium i förmakscellerna. Andra teorier menar att strukturella förändringar i förmaket som bindvävsbildning, celldöd, fettvävnad och inflammation kan ligga bakom. De senaste åren har det kommit allt mer stöd för att inflammation är viktigt. I 22 juni-numret av New England Journal of Medicine presenteras data för att en genförändring (mutation) connexin 40-genen ibland kan vara orsaken.
Vad kan man då göra? Ett sätt är att förebygga utlösande faktorer (stress, alkohol, kaffe, rökning, kraftiga måltider, värme, gasbildning). Läkemedel som används är beta-blockerare, kalciumantagonister och digitalis samt blodförtunnande medel för att motverka proppbildning i förmakens hjärtöron. Ibland används elstötar (elkonvertering). I andra fall görs operation (ablation) eller används pacemaker. Om man lider av plötsligt uppkommande attacker av förmaksflimmer kan man lägga sig på golvet och resa upp benen längs en vägg. Efter en minut lägger man sig åter horisontellt och ligger så en minut. Eventuellt reser man benen längs väggen ytterligare någon gång. I många fall hjälper detta knep. Om en attack av förmaksflimmer inte försvinner på detta sätt eller spontant bör man söka på sjukhus för att få hjälp.
Tänkvärt
Visst påverkar rökning utseendet. Titta bara på böcklingen!
Okänd
Lär av andras misstag. Du kan inte leva tillräckligt länge för att begå dem alla.
MartinVaubee
Folk tror på vad som helst. Bara man viskar det.
Okänd
Rusningstid är när allt står stilla.
Viadukt, motorväg
Att gå vilse är att lära sig hitta.
Swahiliordspråk
Hur lång en minut är beror på vilken sida av toadörren man befinner sig
Även en loppa kan förlora hoppet.
Italienskt ordspråk
I en schweizerost ser optimisten osten, men pessimisten hålen.
Nordiskt ordspråk
Var ödmjuk tills du nått dina mål. Var ännu mer ödmjuk när du nått dem!
Olle Haglund
Medicine doktor
olle@medhag.com
Datum: 06-07-04
