Kära läsare!
Ny stressartikel
På den aktuella förstasidan fortsätter Clas Malmström sin temaserie om stress. Denna gång handlar det om stress i psykosomatik. Här tar han bland annat upp den onda cirkeln vid kroniskt hyperventilationssyndrom. Hyperventilation är abnormt ökad andningsverksamhet. Ett steg i uppkomst av syndromet är läckage av magnesium från celler med magnesiumförlust via urinen. Organ som hjärnan, övriga nervsystemet, musklerna, tarmen och hjärtat tillhör de organ som är beroende av god magnesiumtillgång för att fungera bra. Stressrelaterad migrän kan också orsakas av kronisk hyperventilation.
Den spännande evolutionsmedicinen
Intresset för evolutionsmedicin ökar mycket snabbt. Docent Staffan Lindeberg är en av de ledande experterna inom detta område. Jag har haft förmånen att föreläsa tillsammans med honom ett par gånger under våren. Detta har lärt mig mycket om evolutionsmedicin. Den 28:e oktober i höst kommer en heldag att ägnas åt evolution och sjukdom på Svenska Läkaresällskapet. Under denna dag kommer Staffan Lindeberg och jag att lite djupare gå in på särskilt evolutionen och kosten. Arrangör är Medikament Education med entusiasten Bo Zachrisson i spetsen. Det är han och tidskriften Medikament som, bland annat genom ett temanummer om evolutionsmedicin december 2001, gått i spetsen för detta område i Sverige.
På den föregående förstasidan skriver Staffan Lindeberg om Paleolitisk kost stenåldersmaten vi byggdes för. Han menar att det finns omfattande vetenskapligt stöd för att hjärt-kärlsjukdomarna och många andra av våra folksjukdomar kan förebyggas genom en ursprunglig livsstil. Människan som biologisk varelse är genetiskt anpassad för en basföda bestående av magert kött, fisk, grönsaker och frukt men inte mjölmat, matfett eller snabba sockerämnen och inte nuvarande saltintag. Vi är också byggda för mycket mer fysisk aktivitet och mindre långdragen stress. Det är rimligt att anta att de levnadsvanor (inkl. kost, fysisk aktivitet, stressnivå m.m) som förelegat under en arts utveckling är optimala för dess fortlevnad.
Högklassigt evolutionsmöte på Svenska Läkaresällskapet
Den 3:e juni ägde en utbildningsdag rum på Svenska Läkaresällskapet med titeln Välfärdens ohälsa. Folksjukdomar i evolutionsperspektiv. Staffan Lindeberg inledde med en föreläsning om folksjukdomarna ur en evolutionsmedicinares perspektiv. Mycket av vad han talade om går att få fram via Medical Links förstasida i den ovannämnda artikeln. Professorerna Inger Björk och Charlotte Erlanson-Albertsson från Lund talade sen om Glykemiskt index ett underskattat verktyg i terapiarsenalen respektive Socker och fett en väg till belöning. Efter lunch talade jag om fett på gott och ont där jag särskilt tog upp den viktiga balansen mellan omega-6- och omega-3-fettsyrorna. Under den tidiga stenåldern var intaget av omega-3-fettsyror ungefär lika stort som det av omega-6-fettsyror. Idag intar vi i västvärlden in 15-25 gånger så mycket av omega-6-fettsyror som av omega-3-fettsyror. Omega-6-fettsyror inklusive linolsyra och arakidonsyra behövs men inte i så starkt överskott som idag föreligger. Många av våra folksjukdomar har uttalade komponenter av inflammation där för stark bildning av inflammatoriska prostaglandiner och leukotriener från arakidonsyra är en viktig komponent. Aktuell forskning talar för är att det kanske är högt intag av omega-3-fettsyran EPA (20:5 omega-3) via kosten eller EPA-rika oljor som eye q som är viktigast. Utbildningsdagen avslutades av docent Jan Hammarsten från Varberg. Genom sin epokgörande forskning har han visat att såväl godartad prostataförstoring (BPH) som prostatacancer kan ses som komponenter i det metabola syndromet. Jag hoppas att jag kan få Jan Hammarsten att skriva en artikel om detta intressanta område på Medical Link inom en snar framtid.
Mycket gamla människor
Det är spännande med mycket gamla , vitala personer. Häromdagen avled den legendariska amerikanska skådespelaren Catherine Hepburn i en ålder av 96 år. Norska tidningar berättade helt nyligen om Karl, 105 år och Gudrun 102 som varit gifta i 75 år. Hemligheten bakom hur de lyckats hålla äktenskapet vid liv så länge är enligt Karl enkel: Var snälla mot varandra och tag en fingerborg whisky varje dag! Nyligen avled Sveriges äldsta person, Johanne Svensson från Landskrona. Hon blev 111 år. Tills för ett år sedan klarade hon av att bo i egen lägenhet med hjälp av hemtjänsten. I en intervju för TT på 110-årsdagen berättade hon att hon fortfarande var vital nog att läsa tidningen, motionera lätt och avnjuta tv:s naturprogram. Nu är Sveriges äldste person den 110-årige Anders Engberg från Stafsinge utanför Falkenberg. För några år sedan skrev jag om världens hittills äldsta människa, åtminstone vad som säkert bevisats. Det gäller den franska kvinnan Jeanne Calment. Hon avled 1999 i en ålder av 122 år, 5 månader och 14 dagar. Tillfrågad om orsaken till hennes höga ålder svarade hon: en kombination av olivolja, vin och ett sinne för humor! Hon började fäktas vid 85 års ålder. Vid 120 års ålder slutade hon att röka: det hade ju börjat bli en vana. Som ett utslag på hennes humor nämnde hon vid en intervju: jag har bara en enda rynka och den sitter jag på!
Use it or lose it! Aktivitet för hjärnan motverkar demens
I en artikel i 19:e juni-numret av New England Journal of Medicine publiceras en undersökning om graden av fritidsaktiviteter och risken för demens hos åldringar. I studien deltog 469 personer som var äldre än 75 år men som inte led av demens vid studiens start. De följdes i medeltal 5.1 år. Under denna tid utvecklades demens hos 124 personer (Alzheimers sjukdom hos 61, kärldemens hos 30, blandad demens hos 25 och andra typer av demens hos 8 personer). Det visade sig att hög sysselsättning med läsning, spel av sällskapsspel, lösning av korsord, musicerande och dans var förenat med statistiskt säkerställd lägre förekomst av demens jämfört med dem med låg aktivitet av dessa saker. Den allra starkaste effekten hade dans följt av spelande av sällskapsspel. Även regelbundna promenader hade god effekt. Studien kommenteras av en medföljande perspektivartikel med titeln: Use it or lose it. Do effortful mental activities protect against dementia? Svaret var att det mycket väl kan vara så men att det behövs mycket mer forskning inom området för att klarlägga de bakomliggande mekanismerna och också utesluta bidrag av samvarierande inverkningar (bias).
Positiv metaanalys om hagtorns effekter
Hagtorn (Crataegus oxycantha) hör till rosfamiljen och är trädliknande buskar som förekommer i Europa. Hagtorn innehåller en rad flavonoider och procyanidiner. Sedan länge känner man till att den har gynnsamma effekter på hjärta och cirkulation. I Mellaneuropa används sedan lång tid hagtorn som förstahandsmedel vid olika hjärtbesvär och är i dessa länder allmänt accepterat och av försäkringskassorna godkänt som subventionerat läkemedel. I en översiktsartikel i tidskriften Phytomedicine från 1997 beskrevs hagtorns olika väldokumenterade positiva egenskaper. Detta gäller bland annat vid måttliga hjärtsviktsbesvär där man får förbättrad kontraktionskraft av hjärtmuskulaturen. Hagtorn förbättrar också genomblödningen i hjärtats kranskärl och normaliserar hjärtrytmrubbningar. I en översiktsartikel om hagtorn i den mycket tunga medicinska tidskriften American Journal of Medicine 1:a juni 2003 beskrivs en metaanalys av kontrollerade försök med hagtorn på kronisk hjärtsvikt. Slutsatsen i artikeln är att hagtorn har en betydande positiv effekt vid kronisk hjärtsvikt. Jämfört med placebo förbättrades andnöd (dyspné) och trötthet statiskt säkerställt jämfört med placebo. Rapporterade biverkningar var få och övergående.
Hagtorn. Fortsatt häxjakt från Läkemedelsverket på alternativa preparat!
Tyvärr fortsätter Läkemedelsverket sin häxjakt på alternativa medel. Efter angrepp på Johannesört och glukosamin skall man nu ge sig på hagtorn. Det finns inget naturläkemedel med hagtorn i Sverige men ämnet finns i några kosttillskott. Hagtorn har i hundratals år använts för sina positiva effekter på hjärta och cirkulation. Det är få preparat som traditionellt använt har så mycket på fötterna som hagtorn. Sedan snart 100 år har det skrivits ut i miljontals doser av bland annat tyska läkare. Enligt Apotekets hemsida kommer de nuvarande hagtornspreparaten att försvinna från marknaden inom cirka ett halvår på grund av sin effekt på hjärtat. Man säger att hagtorn har viss effekt på hjärtat men att det också kan förstärka effekten av digoxin (Lanacrist, Lanoxin) varför man bör vara observant på kombinationen. Läkemedelsverket menar att hjärtsvikt inte är en åkomma som man skall behandla själv och att det finns risk att intag av hagtorn skulle kunna maskera symtomen av hjärtsvikt så att inte patienter får vård och behandling i tid. Visst är det bra att kosttillskott och naturmedel granskas så att vi garanti om riktigt innehåll, god effekt och frånvaro av nämnvärda biverkningar. Vi har i Sverige en mycket bra kontroll av kosttillskott genom Hälsokostrådets produktkontroll. Svensk sjukvård, inte minst öppenvården, går på knän. Samtidigt hör vi att sjukvården måste spara ytterligare flera miljoner kronor. Behovet av egenvårdsinsatser ökar mycket starkt. Borde inte myndigheterna uppmuntra sådana insatser i stället för att motarbeta dem!
Ny pusselbit för lösning av antioxidantparadoxen
Många undersökningar har visat att ett högt intag av antioxidanter med kosten är förenat med lägre förekomst av många sjukdomar. Det är också känt att höga halter av antioxidanter i blodet är förenade med lägre förekomst av sjukdom. Ett flertal studier har nyligen visat att tillägg av några antioxidanter till vissa läkemedel inte ger någon extra vinst. Det är detta som är paradoxen. Slutsatsen har ofta blivit att antioxidanter är utan effekt. Det finns många möjliga förklaringar till paradoxen. När vi äter en väl sammansatt kost får vi i oss tusentals olika antioxidanter och det är naivt att tro att enstaka antioxidanter skulle kunna efterlikna detta. Viktigt är att fria radikaler också har många positiva effekter där felaktig användning av antioxidanter skulle kunna ge negativa effekter. Exempelvis beror stimulering av bildningen av flera antioxidativa enzymer som superoxiddismutas (SOD), katalas och glutationperoxidas på stimulering från fria radikaler. I 8:e juni-numret av den tunga tidskriften Circulation visar man att tajmingen av antioxidanter kan vara viktig. I studien deltog 11 personer. De fick en fettrik kvällsmat vid fyra olika tillfällen. Man mätte C-reaktivt protein (CRP), interleukin-6, PAI-1, malondialdehyd MDA) och TRAP (total radical antioxidant parameter) före och 4 timmar efter det man fått kvällsmaten. Man gav deltagarna 800 mg vitamin E och 1 g vitamin C antingen före frukosten eller före kvällsmaten. En grupp fick inga vitaminer och en grupp fick ingen kvällsmat. Kvällsmaten gav en säkerställd ökning av CRP och PAI-1 hos dem som inte fått några vitaminer. Vitamin E och vitamin C före frukosten och före kvällsmaten förhindrade ökning av CRP. Bara vitaminer före frukosten förhindrade ökningen av PAI-1. Forskarna menar att tajmingen av tillförsel av vitaminer kan ha effekt på koststimulerad ökning av markörer på inflammation och försämrad proppupplösning. Det behövs dock oerhört mycket mer forskning innan vi vet om antioxidantparadoxen går att lösa.
Skallskada ökar risken för Alzheimers sjukdom
I tisdagens Aftonblad avslöjas att vår stora boxningsstjärna Ingemar Johansson sedan åtta år lidit av demens. Det är något som jag och många andra känt till en längre tid. Med hänsyn till Ingemar och hans anhöriga har vi inte velat ta upp det. Enligt en av vårt lands främsta experter på demens, Lars-Olof Wahlund vid Huddinge Universitetssjukhus, lider Ingemar av en kombination av Alzheimers sjukdom och framlobsdemens och han har medicinerats med s.k. bromsmediciner. Enligt Wahlund kan det inte uteslutas att boxningen spelat en roll. I talrika, men inte i alla studier har man sett att skallskada med medvetandeförlust varit förenad med Alzheimers sjukdom. Den största risken har förelegat om personen varit över 70 år vid skallskadan. Huvudskador kan minska hjärnans reservkapacitet eller framkalla ändringar i nervcellernas ämnesomsättning eller i deras nätverk. Det är välkänt att skallskada framkallar stark ökning av fria radikaler. Dessa kan sedan skada de starkt fleromättade fettsyror som hjärnan är så rik på. Cirka 20 procent av hjärnans torrvikt utgörs av de starkt fleromättade fettsyrorna DHA (22:6 omega-3) och arakidonsyra (20:4 omega-6). En studie har föreslagit att skallskada endast är en risk för individer som bär på riskfaktorn apoE 4-varianten. Djurförsök har visat att det är framför allt upprepade skallskador än enstaka skada som kan leda till demens. Sådana upprepade skallskador leder hos djur till ökad inlagring av beta-amyloid. Man har också spekulerat om upprepat nickande av ibland tunga och blöta fotbollar hos våra fotbollsspelare skulle kunna öka risken för demens. Det nya avslöjandet kommer säkert att påverka diskussionen om införande av proffsboxning i Sverige. Enligt mig vore något sådant mycket tragiskt.
Om att upptäcka
Att upptäcka är att se vad alla andra har sett, och att tänka som ingen annan tänkt
Albert Szent-Györgyi. Nobelpristagaren i fysiologi och medicin 1937.
Veckans talesätt
Var inte rädd för motstånd. Det är i motvind som draken stiger!
En trevlig sommar önskar
Olle Haglund
olle@medhag.com
Datum: 03-07-09
