Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 MEDICIN - startsida
 Allergi, inflammation, skelett
 Beroende
 Cancer
 Egenvård
 Foster & barn
 Genetik
 Gynekologi & andrologi
 Hjärta & cirkulation
 Infektioner
 Luftvägar
 Matsmältning & nutrition
 Nervsystem & psykiatri
 Sjukvård & samhälle
 Urinvägar
 Ämnesomsättning & hormoner
 Ögon, öron, näsa, hals
 Bevaka vårdjobb
 HÄLSA - startsida
 Mat & dryck
 Föräldrar & barn
 Sex & relationer
 Njutning & skönhet
 Själ & psyke
 Träning & idrott
 Tandvård
ARTIKELARKIV
 En översikt...
 De 50 senaste
 MEDICIN » Cancer
Tjocktarmscancer
Ökar i västvärlden

Epidemiologi
Cancer i tjocktarmen (kolon) är den fjärde vanligaste cancerformen som årligen drabbar ca 800 000 individer i världen. Koloncancer orsakar 9.4% och 10.1% av alla cancertyper hos män respektive kvinnor. Västvärlden är mer drabbad än övriga världen vilket beror på vår livsstil. Det finns stora skillnader i dödlighet från koloncancer vilket antas bero på i vilket stadium som cancern upptäcks samt på vilken behandling som ges.

Olika befolkningar i världen drabbas olika av koloncancer och personer som emigrerar och därmed ändrar sin livsstil får det invandrande landets risk att få cancern. Barn till japaner som invandrat till USA får cirka 3-4 gånger mer koloncancer än den japanska befolkningen som lever kvar i Japan. Manliga judar som invandrat till Israel från Europa har högre risk för koloncancer än judar som fötts i Afrika eller Asien. Ovanstående data pekar på att koloncancer till 70-80% beror på omgivningsfaktorer d.v.s. riskfaktorer som kan förebyggas.

  • Kost
    Epidemiologiska studier visar att matfett i kött har ett positivt samband med koloncancer och forskare rekommenderar därför att man ersätter fettrikt kött med fisk eller fettsnål kyckling.

  • Grönsaker och frukt
    Fibrer i kosten har föreslagits förebygga koloncancer via sin storlek som leder till ökad passagetid genom tarmarna. Studier har visat att endast fibrer i grönsaker och kanske även frukter har en förebyggande effekt mot koloncancer till skillnad mot fibrer från sädesslag. Man rekommenderar därför mer grönsaks- och fruktintag (fem portioner dagligen) samt ersättning av choklad och kex med äpple, apelsin, eller annan frukt/grönsak.

  • Motion
    Resultat från studier stödjer tesen att regelbunden måttligt intensiv motion t.ex. snabba promenader, minskar risken för koloncancer. Det finns ett samband mellan fetma och större polyper (större än 1 cm, s.k. adenom) men inte mellan fetma i sig och risken för koloncancer.

  • Hormonbehandling
    Det finns alltmer data som stödjer sambandet mellan hormonbehandling för klimakteriebesvär och en minskad risk för koloncancer. Den största riskreduktionen återfinns hos kvinnor som använt hormoner längre tid, cirka 5-10 år, då risken halveras.

  • Screening och vaksamhet
    Forskare efterlyser större satsningar från myndigheter för att förebygga koloncancer t.ex. folkhälsokampanjer mot rökning, alkohol, dåliga kostvanor och solljus. Dessa visar samband med olika typer av cancer. Individer som är mellan 50 -59 år bör tänka på att en gång screena sig med s.k. kolonoskopi (tittar in i tjocktarmen med mjukt rör) med avskalning av polyper. Man bör även vara vaksam på förändringar i avföringsvanor, på blod i avföring, på s.k. kolik-smärta i buken och på en känsla av otillräcklig tömning av tarm-innehåll. Detta bör leda till att man uppsöker läkare.

    Molekylära förändringar som leder till koloncancer
    Indikationer för att det finns en genetisk/molekylär basis för koloncancer kommer från studier av patienter med ärftlighet för denna cancertyp, från patienter med polyper i tjocktarmen samt från patienter med tarminflammationssjukdomen ulcerös kolit.

    Mer än 70% av all koloncancer utvecklar sig från sporadiska polyper (s.k. adenom) och incidensen av polyper har beräknats till cirka 30-40% i västerländska befolkningar. Polyper är ofta flera (multipla) och symtomlösa. Platta polyper utgör cirka 10 % av alla polyper och är svårare att upptäcka. De omvandlar sig också snabbare till en aggressivare cancer.

    Familjär koloncancer utgör cirka 5% av alla fall av tjocktarmscancer och de vanligaste ärftliga formerna är familjär adenomatös polypos samt ärftlig non-polypös koloncancer. I den första cancertypen återfinns en mutation i könsceller av suppressorgenen APC (Adenoma-tous Polyposis Coli) på kromosom 5. Den andra cancertypen bär på mutationer av enzymer som medverkar i s.k. DNA mismatch-repair, d.v.s. den övervakningsmekanism som motverkar mutationer i DNA. Bägge cancertyperna har dominant ärftlighet och cancer utvecklar sig ofta i den övre delen av tjocktarmen.

    Ulcerös kolit ökar risken
    Patienter drabbade av ulcerös kolit löper högre risk för att få koloncancer än den övriga befolkningen och de utgör cirka 2% av alla koloncancer. Risken för koloncancer ökar med tiden sjukdomen har pågått, den kumulativa risken är 8-13% efter 25 års sjukdom. Även lokaliseringen av tarminflammationen har stor betydelse för risken. Det är särkilt patienter med inflammation i den högra och tvärgående delen av tjocktarmen som har högre risk.

    Koloncancer utvecklar sig i flera molekylära steg
    Forskare har visat att koloncancer utvecklar sig i flera steg där de olika stegen kan inträffa före eller efter varandra och där stegen förstärker varandra. Förändrat antal kromosomer (aneuploidy) innebär antigen förlust eller tillkomst av DNA och kan upptäckas via förlust av en gen-allel på en kromosomdel (s.k. loss of heterozygosity) eller av bägge allelerna (homozygous deletion). I bägge fallen kan förlusten ha drabbat s.k. suppressorgener som normalt antas förhindra okontrollerad celltillväxt. Exempel på dylika kandidatgener är kromosomlokus 3p21, 5q21 (APC genen ), 9p (p16 och p15 generna), 13q (retinoblastomgenen), 17p (p53), 17q (BRCA1genen), 18q (DCC och SMAD4 gener) samt 16 q (i vissa fall).

    Förlust av en allel av p53-genen är det kromosomlokus som oftast drabbas av loss of heterozygosity. p53 binder till DNA och kan stoppa cellcykeln när cellen utsätts för skador på DNA. p53 vaktar genomet och mutationer kan därför innebära en förlust av den normala funktionen med okontrollerad celltillväxt som följd.

    En andra supressorgen som drabbas är förutnämnda APC som återfinns inaktiv i 80% av tidiga koloncancrar. APC har kallats för vakthund utveckling av polyper eftersom inaktivering av dess normala funktion behövs för polyputveckling.

    Ytterligare DNA-förändringar är instabilitet av s.k. mikrosatelliter (längdförändringar av bassekvenser i DNA) som återfinns i 15% av alla adenom och i 25% av all koloncancer.

    Prognos
    Koloncancerns prognos beror på dess patologiska och molekylära förändringar. Vid den patologiska klassifikationen används den s.k. TNM- (Tumor, Node, Metastasis) klassifikationen som är en noggrannare och oberoende beskrivning av tumörens stadium än den äldre s.k. Dukes klassifikationen. Oberoende faktorer som påverkar överlevnaden är ofullständig resektion av tumörgränser, tumörens gradering och antal positiva lymfkörtlar.

    Korrelationen mellan tumörens genotyp och prognos har ej utretts klart. Man har däremot funnit ett samband mellan p53-mutation i normal tarmslemhinna i ulcerös kolit och tidig (premalign) koloncancer. Identifiering av dylik tarmslemhinna kan indicera områden som har hög risk för tumöromvandling.

    Metaanalys av koloncancer
    Metaanalyser d.v.s. analys av ett stort antal studier blir allt viktigare för att fastställa vad som är s.k. Evidence Based Medicine d.v.s. bästa tillgängliga bevis för en viss behandling. Vid meta-analys ställer man upp ett antal inklusionskriterier som studierna skall uppfylla och drar slutsatser från dessa.

    Screening av kolorektal cancer
    Screening av cancer i kolon och rektum (ändtarm) är ett av de mest omdebatterade ämnen inom onkologin. Metaanalys av screening av blod i avföring visar att proceduren leder till statistiskt signifikant minskning av dödlighet vid koloncancer. Trots testets positiva fördelar så efterlyser forskarna mer information av screeningens konsekvenser innan man går ut och rekommenderar den för allmänheten.

    Effekter av kirurgi
    Metaanalys av blodtransfusion vid operation av koloncancer visar att antalet transplanterade blodenheter kan korreleras med ökad risk för återkommande koloncancer. Risken för återkommande koloncancer var 38% i den patientgrupp som fick blodtransfusion jämfört med 26% i den grupp som inte fick blodtransfusion.

    Kemoterapi
    Metaanalys av 29 randomiserade studier som jämförde postoperativ kemoterapi med kontroll konkluderade att kemoterapi ger en 5%-ig fördel av 5-års överlevnad för patienter med koloncancer och en 9%-ig fördel för patienter med rektalcancer. Metaanalys av infusion av kemoterapi via levern visar också en måttlig statistiskt signifikant fördel jämfört med kontroll.

    Flera metaanalyser jämförde olika specifika kemoterapibehandlingar vid t.ex. Grad II- (Duke B) stadium av koloncancer. En studie fastslår att man inte har funnit att 5-flourouracil (5-FU) samt Leucovorin ger någon överlevnadsfördel vid koloncancer av andra graden. I motsats till dessa resultat fann andra forskare att kombinationsbehandling med MOF (metyl-lomustin, vincristin och 5-FU ) gav 30%-ig riskreduktion av dödligheten för patienter med Dukes B koloncancer och 18%-ig minskning för patienter med Dukes C koloncancer. Enligt bedömare så har ingen av dessa studier gett ett klart besked om hur koloncancerpatienter skall behandlas efter framgångsrisk resektion av tumören. Man ger rekommendationen att kemoterapibehand-ling är bättre än att inte ge någon behandling alls.

    Fluoropyrimidiner har använts i Japan för behandling av avancerad koloncancer. En metaanalys visar att denna typ av kemoterapi ökade överlevnaden för koloncancerpatienter jämfört med placebo.

    Behandling vid avancerad koloncancer
    Vid metaanalys av kemoterapi vid avancerad koloncancer har man funnit att 5-FU + Leucovorin ger ett bättre tumörsvar än endast 5-FU. Trots att kombinationsbehandling idag är standardterapi så har man inte kunnat visa en längre överlevnadstid av behandlingen.

    Kommentar
    Metaanalysens resultat är beroende på de ingående studiernas kvalitet något som ofta väsentligen kan variera när det gäller patienturval, kriterier för att ta med eller inte ta med vissa patienter, försöksprotokoll o.s.v. Detta kan innebära att man drar fel slutsatser trots att man kan ha många fler patienter än vad en enda undersökning kan ge. Därför bör man vara försiktig när man utvärderar metaanalysers resultat. Trots detta så efterfrågas allt mer data som kan bli underlag för Evidence Based Medicine (EBM) enär man eftersträvar att behandlingar skall ges efter bästa tillgängliga bevis och ej på grundval av lokala traditioner och föreskrifter. Risken finns att man drar fel slutsatser. Man måste därför vara medveten om uppställda kriteriers fördelar och nackdelar när det gäller att åberopa EBM som garanti för effektiva ingrepp och behandlingar.

    Referenser:
    Boyle P et al. ABC of Colorectal cancer. Epidemiology, BMJ. 2000; 321: 805-808.

    Hardy RO et al. ABC of colorectal cancer. Molecular basis for risk factors. BMJ 2000; 321: Volm 321: 886-889.

    Piedbois P. Recent meta-analyses in colorectal cancer. Current Opinion in Oncology. 2000; 12: 362-367.

  • Av Zvi Wirschubsky   Källa: Medical Link Datum: 00-10-23

    Utskriftsformat Tipsa en vän!
    << < 864 > >>
    Relaterade artiklar
    Nytt cancervaccin stryper tumörers blodförsörjning
    Forskning avslöjar cancercellernas skyddsmekanismer
    På jakt efter förändringar vid blodcancer
    Ingen ökad risk för hjärntumör efter 10 års mobiltelefonanvändning
    Socioekonomiska långtidsföljder efter barncancer i centrala nervsystemet
    Annonser

    Buy Cialis Online - easy way to order tadalafil via internet www.cialis2015.com
    Quick and Easy Cash Advances in USA - loan advance www.paydayloansus.net
    Viagra has a great effect and also is highly valued so for the better distribution the manufacturers order you to buy Viagra online in such online pharmacy with discount.
    Buy Levitra online cheap price
    Kontakta oss
     © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan