Läkarnas arbetssituation
Det måste finnas en ände på våra uppdrag

Många läkare mår dåligt
Läkarnas arbetssituation har förändrats radikalt under de senaste årtiondena. Nedskärningar, omstruktureringar, tidspress o.s.v. har lett till att många läkare idag mår dåligt, är psykiskt uttröttade och nedstämda vilket får återverkningar på hela sjukvården.

Enkät från Sveriges Läkarförbund
Sveriges Läkarförbund har nyligen genomfört en arbetslivsenkät om läkarens arbetssituation där man ånyo fastslår att oroande många läkare mår dåligt i dagens sjukvårdssverige. Oacceptabel tidspress i kombination med ett ansvarsfullt arbetet och bristande möjligheter att själv kunna påverka, leder till att många läkare, särskilt de kvinnliga läkarna, känner en frustration som kan leda till en all-varlig kvalitetsförsämring av sjukvården om inga åtgärder tas för att motverka trenden.

Läkarförbundet skickade under våren 2000 ut en arbetslivsenkät till ett slumpmässigt urval av medlemmarna i Läkarförbundet, 5 % av läkarkåren eller 1377 läkare. Svarsfrekvensen var hög. 85 % (1166) hade svarat på enkäten vilket tyder på att ämnet upplevs som viktigt och angeläget. Man hade en god representation vad gäller kön, ålder och yrke. Frågorna handlade om läkarnas förtroende för den organisa-tion som man arbetar i, deras delaktighet i beslutsprocesser, deras inflytande över det egna arbetets uppläggning samt hur de mår på arbetet och fritiden.

Många är psykiskt uttröttade och nedstämda
Många av läkarna upplevde sina arbetsvillkor som mycket ansträngande. Hälften av alla läkare kände sig ofta eller mycket ofta psykiskt uttröttade efter arbetet. Nästan 25 % av de tillfrågade läkarna har ofta eller mycket ofta perioder av trötthet och nedstämdhet som man har svårt att dra sig ur på grund av arbetet.

Stress, tidsbrist, orimliga krav från patienter efter information från politiker! Att aldrig ha tid för konsultation, alltid ha telefontid, aldrig ha tid till pappersarbete vilket växer i takt med utlokalisering av patienter från sjukhus. Att aldrig ha tid för eftertanke, att kunna slå i böcker i lugn och ro etc. Man har sämre lön än hyrdoktorerna eller nyfärdiga doktorer och man förlägger sin utbildning till kvällstid p.g.a. tidsbrist under dagen. Man ser sitt rum förvandlas till ett otrivsamt pappershelvete är ytterligare en röst från läkarna.

Dåligt inflytande över sitt arbete
61 % av läkarna anser sig bara ibland, sällan, eller inte alls ha möjligheter att diskutera och påverka uppläggningen av sitt eget arbete. 57 % av de tillfrågade uppger att man bara ibland, sällan eller inte alls själv kan planera och utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt som man anser mest effektivt.

Exempel: Jag har två arbeten: 1) Ortopedisk klinik med svårpåverkad arbetssituation, styrd av andra (landsting, patient-flöde, nattarbete). Sammantaget är arbetet fysiskt och psykiskt dränerande. 2) Konsult inom primärvården, med lyhörd chef och möjlighet att själv helt lägga upp arbetet. Ger tillräcklig patient-tid, ökar patienttillfredsställelsen starkt. Mycket jobb men kul.

Samtidigt som upplevelser av liten delaktighet och tidspress i vissa fall leder till att läkare helst skulle vilja sluta arbeta så kan diskussioner om arbetssituationen påverka förhållandena i positiv riktning. En läkare rapporterar förbättringar under de senaste åren då diskussioner kring arbetsmiljö och belastning ledde till ökad tid för patienterna samt till att läkaren kunde påverka schemaläggning i stort och smått. Han kunde t.ex. börja ta ut löpande kompledighet en eftermiddag per vecka. En annan läkare ser ljust på framtiden då arbetsmiljön på hennes arbetsplats är en prioriterad fråga och där hon samt läkargruppen själva kan arbeta fram mål på kort, medellång och lång sikt.

Oklarheter i organisationen
Så många som 43 % av läkarna instämmer inte alls eller instämmer bara delvis på frågan om det råder oklarhet om vem som fattar beslut.

Utbrett misstroende mot sjukhusledningen och den politiska ledningen. Bra klinikledning.

Bra chef i arbetsledningen lokalt gör att arbetet känns menings-fullt och greppbart. Möjlighet till vidareutbildning, och till att påverka schemat i viss mån.

Ro och avskildhet
Nästan 60 % av de tillfrågade läkarna anger att de ofta eller mycket ofta har svårt att få den ro och avskildhet som kan behövas för att utföra vissa arbetsuppgifter. Så många som 58 % av läkarna anser att man ofta eller mycket ofta arbetar under oacceptabel tidspress.

Flera läkare skriver att varje arbetsdag är ett race från början till slut. Mycket arbete under stor tidspress, enorm jour-börda, dålig lön och jourersättning, svårighet att rekrytera nya medarbetare, svårt att få ut ledighet, dålig och oklar organisations-struktur där läkare mobbas av sjuksköterskor och där varken intressen eller lönefrågor tas upp av ledningen, kan leda till en kronisk överdos av stress och utbrändhet. Andra läkare upplever mycket av positiv stress och att arbetet är roligt trots att man får arbeta mycket.

Kvinnliga och manliga läkare
Kvinnliga läkare upplever sin arbetssituation som mer ansträngande än vad männen gör. 57 % av kvinnorna (jämfört med 47 % av männen) anser att de ibland, ofta eller mycket ofta dras med perioder av trötthet och nedstämdhet p.g.a. arbetet och som de har svårt att ta sig ur. 53 % av kvinnorna (48 % av männen) känner sig ofta eller mycket ofta psykiskt uttröttade efter arbetet. Cirka 67 % av kvinnorna (56 % av männen) uppger att de ibland, sällan eller inte alls har tillräckliga möjligheter att diskutera och påverka sin arbetssituation i stort. Fler kvinnor än män känner att de sällan har möjlighet att utföra arbetsuppgifter på det sätt som de anser vara mest effektivt och fler kvinnor än män instämmer i påståendet att det råder en brist på öppenhet mellan personal med olika kompetenser och specialiteter.

Privatpraktiserande läkare
Charlotte Barouma, allmänläkare i Västra Frölunda, presenterade de privatpraktiserande läkarnas erfarenheter. Hon berättade att hon blev privatpraktiserande 1994 efter att hon retat sig på bl.a. tröga beslutsgångar. Idag arbetar hon i en grupp av tre läkare där läkarna själva har delaktighet och inflytande över arbetet samt en ekonomisk överblick av den egna budgeten vilket leder till att läkarna mår bättre.

Inflytandet visar sig också i det allra minsta t.ex. på valet av tidningar i väntrummet vilket enligt Barouma ger en högre patient-tillfredsställelse. Man arbetar 60 timmar/vecka och har ett upptag-ningsområde på 7400 individer. I stort tar privatläkarna, som är cirka 6 % av den totala läkarkåren, emot cirka 10 % av patienterna vilket är ett kostnadseffektivt argument för privatläkarna.

Privatläkarna i Västra Frölunda har delegerat till sig själva avgränsade ansvarsområden inom verksamheten, flexibla arbetstider samt lagt vikt på kompetensutveckling. Man träffas i gemensamma fora och har utvecklingssamtal då alla måste bli sedda. Enligt Barouma tjänar privatläkare lite mer än offentliganställda läkare men det viktigaste är emellertid valfrihet, trygghet och kvalitet vilket borgar för kontinuitet och tillgänglighet.

Kvinnliga allmänläkare på vårdcentral
Ann-Marie Gunther, distriktsläkare vid Norrtälje Norra Vårdcentral, berättade utifrån egna erfarenheter om de kvinnliga läkarnas arbetsvillkor.

Gunther förklarade först att allmänläkaren är specialist på hela patienten, vilket sparar tid för sjukvården men att primärvårds-uppdraget är för stort, brett och dåligt avgränsat och definierat. Många patienter har flera diagnoser och/eller kronisk smärta, andra kommer utan diagnos (arbetsrelaterade stressyndrom). Man har ansvar för barn med problem i skolan o.s.v. vilket kräver lång besökstid hos läkare. Enligt Gunther leder den ständiga tidspressen på vård-centralen till att man inte kan ge dessa patienter den tid som de kräver. Detta leder i sin tur till besvikelse och frustration med den egna arbetssituationen.

Vårdcentralen består av 8 läkare, två läkare under utbildning och 30 övrig vårdpersonal. Man har under de senaste åren varit med om tre omorganisationer vilket lett till att man fått ansvar för ökat antal patienter i upptagningsområdet; från 50.000 till 275.000 i norra länets produktionsområde.

En genomsnittlig arbetsdag för Gunther består av handläggning av yngre kollegor som följs av cirka 40 patientkontakter (telefon, besök) under dagen. Man har ett ständigt krav på sig att öka tillgängligheten, vilket bidrar till stress hos vårdcentralens personal. Tidspressen leder till att man avstår från fortbildning och man får ingen egen tid för reflektion och mer kompli-cerade intyg. Försäkringskassan kräver romaner för att bevilja långtidssjukskrivning och förtidspensionering vilket tar mycket tid från distriktsläkaren. Gunther efterfrågar en direktkontakt med försäkringskassan för att effektivisera handläggningen av komplicerade patientfall.

Gunther påpekar också orimligheten i det som satts som mål för primärvården d.v.s. ökad patienttillgänglighet och patientansvar samtidigt som den ordinarie arbetstiden inte räcker till för att sköta alla de arbetsuppgifter som uppstår med ökad tillströmming av patienter.

Sammanfattning
Läkarförbundet kräver krafttag för att komma till rätta med läkares dåliga arbetssituation.

Man efterlyser större ansvar från arbetsgivare gentemot läkarna samtidigt som man måste verka för en bättre arbetsmiljö inom sjukvården. Man måste fokusera på de kvinnliga läkarnas arbets-situation och erbjuda en större mångfald än idag när det gäller olika vårdproducenter och driftsformer.

De brister som finns i dagens arbetsmiljö inom sjukvården innebär stora kostnader för samhället . Dessa kan åtgärdas genom ekonomisk satsning på ett intensivt målinriktad arbete i syfte att förbättra läkarnas arbetsmiljö. Detta är en bra investering både för humankapitalet och statskassan.