Blodprov från mamman kan upptäcka Downs syndrom hos fostret

Ny mycket lovande metod rapporteras i förväg i tidskriften the Lancet

Bakgrund:
Downs syndrom är den vanligast förekommande kromosomrubbningen och är en huvudanledning till mental retardation. Förekomsten (incidensen) är cirka 1 fall på 800 nyfödda. Cirka 95% av fallen beror på trisomi 21, d.v.s. barnet har 3 stycken 21-kromosomer i stället för 2 och cellerna har därför 47 kromosomer i stället för 46. Övriga fall av Downs syndrom har normalt antal kromosomer men material från kromosom 21 har förts över till en annan kromosom (vanligen till kromosom 14 eller 22) genom så kallad translokation. Orsaken till att patienterna får 3 stycken 21-kromosomer beror på att vid den så kallade reduktionsdelningen i äggstockarna, två stycken 21-kromosomer går till ett av moderns ägg medan det andra ägget inte får någon 21-kromosom. När det förstnämnda ägget befruktas med en spermie, som har en 21-kromosom, kommer det därför att finnas 3 stycken 21-kromosomer. Risken för Downs syndrom ökar starkt med åldern. Hos kvinnor under 20 år drabbas 1 av 1550 medan hos kvinnor över 45 år 1 av 25 drabbas. De flesta fall av Downs syndrom drabbar ändå kvinnor under 35 år eftersom så många flera blir gravida i denna åldersgrupp. Det enda säkra sättet att få diagnosen Downs syndrom är fortfarande genom kromosomanalys taget från fostrets så kallade korionvilli eller från fostervatten.

Studien:
I studien ingick tre kvinnor som genom kromosomtest visat sig bära på barn med Downs syndrom samt 7 friska gravida kvinnor. Diagnosen Downs syndrom hade i ett fall ställts på material från fostervattenprov (amniocentes) och i två fall på prov från korionvilli (CVS). Man använde sig av 6 ml EDTA-blod. EDTA-plasma späddes med samma volym fosfatbuffert. Därefter separerade man kvarvarande celler med så kallad diskontinuerlig Percoll-gradient. Efter tvättning och fixering av cellerna gjordes analys med specifika DNA-prober från kromosomerna 21, 13, 18 eller Y med så kallad FISH-analys (Fluorescence in-situ hybridisation). Från varje prov undersöktes 500 celler i fluorescensmikroskop.

Resultat:
I alla tre blodproven från de gravida kvinnorna med diagnosticerad Downs syndrom (trisomi 21) kunde man hitta fosterceller som vid FISH-test gav tre kromosom 21-signaler (se figur!) som ett bevis på förekomst av tre 21-kromosomer (=Downs syndrom). I inga av de 7 friska kontrollmammorna kunde man upptäcka tre kromosom 21-signaler.

Slutsats:
FISH-analys på fosterceller tagna från moderns blod är en enkel metod att upptäcka Downs syndrom (trisomi 21). Den fordrar ingen dyrbar utrustning för att anrikning av fosteceller. Användande av testet på stora material kommer nu att krävas för att visa att testet har tillräckligt hög tillförlitlighet. Följden skulle i så fall bli införande av icke-invasiva metoder med minskade obehag för mor och foster. Metodiken kan teoretiskt användas på flera rubbningar där antalet kromosomer är förändrat.

Kommentar:
Professor e.m. Karl-Henrik Gustavson, vid Institutionen för klinisk genetik i Uppsala är en av pionjärerna i världen då det gäller prenatal diagnos av Downs syndrom med kromosomtest. Om tillförlit-ligheten av det nya testet blir så bra att det kan ersätta koromosom-testet skulle det innebära ett mycket stort framsteg säger han till Medical Link. Fortfarande är kromosomtest på prov taget från så kallat korionvilli hos fostret eller fostervatten det enda säkra sättet att ställa diagnosen. Tidigare tog sådan analys lång tid. Med modern teknik kan man få svar inom 1-2 dygn säger han. Tekniken är dock omständlig och kan ibland orsaka besvär hos foster och mamma. Det finns redan idag enklare sätt att screena på förekomst av Downs syndrom. Ett av dessa är att mäta tjockleken av fosterhuden i nackregionen (nuchal translucency) med ultraljud. Dessutom kan man mäta mängden av olika äggviteämnen i moderns blod som fritt beta-hCG (humant chorion-gonadotropin), PAPP-A (Pregnancy-Associated Plasma-Protein A) och AFP (Alfa FetoProtein) (Spencer et al 2000). Kombinationen av ultraljudmetoden och bestämning av de tre äggviteämnena gör att man tidigt kan upptäcka Downs syndrom med ganska stor säkerhet. Tills vidare krävs dock att man bekräftar positivt test med kromosomtest. Karl Henrik Gustavsson berättar att man i stora delar av Kalifornien använder kombinationstestet och man har på så sätt minskat ner förekomsten av Downs syndrom till 1/7. Flera svenska forskargrupper ligger långt framme då det gäller tidig och enkel screening av Downs syndrom. En sådan leds av The-hung Bui vid kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset.

Referens:
Poon LLM et al. Prenatal detection of fetal Down´s syndrome from maternal blood. Lancet 2000; volym 356. Skall publiceras i 25/11-numret.

Spencer K et al. The influence of fetal sex in screening for trisomy 21 by fetal nuchal translucency, maternal serum free beta-hCG and PAPP-A at 10-14 weeks of gestation. Prenal Diagn 2000; 20: 673-675.