Genombrott för svensk vaccinforskning
2009-10-05 Pressmeddelande från SLU

Försök visar goda resultat av ett nytt vaccin mot den fruktade hästsjukdomen kvarka. I förlängningen kan det också leda till nya vacciner mot humansjukdomar.

En forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med J-I Flocks forskargrupp vid Karolinska Institutet, företaget Intervacc AB, Stockholm och Animal Health Trust i Storbritannien, efter flera års forskning fått ett genombrott när det gäller att få fram ett vaccin mot kvarka.
Kvarka är en mycket smittsam hästsjukdom som orsakas av bakterien Streptococcus equi. Sjukdomen ger hög feber och karaktäristiskt svullna lymfkörtlar i halsregionen med stora varbölder som kan spricka. De flesta smittade hästar tillfrisknar och får immunitet mot sjukdomen, men sjukdomen kan i värsta fall vara livshotande. Ett stall med misstänkt kvarka försätts i karantän med allt vad det innebär i form av ekonomiska förluster och praktiska problem. Sjukdomen finns spridd i hela världen, till exempel sker i Sverige årligen ca 100 utbrott och i England ca 1 000 utbrott.

I dag finns inget säkert och effektivt vaccin mot kvarka och de vacciner som tidigare tagits fram mot kvarka baseras på till exempel levande bakterier vilket är riskfyllt och kan ge svåra biverkningar. Det nya vaccinet består av rena proteiner vilka framställts med rekombinant DNA-teknik. Vaccinet består av sju olika streptokockproteiner och vaccinationsresultaten på hästar är mycket positiva, det vill säga vaccinet ger hög skyddseffekt och förefaller inte ge upphov till några biverkningar.

Målet är att ett vaccin mot kvarka ska finnas på marknaden inom en snar framtid. Dessutom tyder forskningsresultaten på att man kan utveckla proteinbaserade vacciner även mot andra streptokockinfektioner hos djur och människa, till exempel mot halsfluss.

- Det här är ett oerhört spännande forskningsprojekt där grundvetenskaplig forskning får en praktisk tillämpning och där kunskapen kan användas till utveckling av vacciner mot andra bakterier. Något som är oerhört viktigt med tanke på ökningen av antalet infektioner med antibiotikaresistenta bakterier, säger en av forskningsledarna Bengt Guss, SLU.

Forskningsresultaten är publicerade i PLoS Pathogens: http://www.plospathogens.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.ppat.1000584

Kontaktperson Bengt Guss, forskningsledare och professor vid institutionen för mikrobiologi, SLU: 018-67 32 05, 070-539 72 62, Bengt.Guss@mikrob.slu.se