Sämre luftvägshälsa hos gruvarbetare
Pressmeddelande från Umeå universitet 2008-04-02

Även om luftföroreningarna numera hålls klart under gällande gränsvärden har gruvarbetare i Malmberget och Kiruna sämre luftvägshälsa än befolkningen i övrigt, skriver Ulf Hedlund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 11 april.

Upp till 40 procent av luftvägsbesvären hos befolkningen i Norrbottens län kan förklaras av yrkesmässig exponering för luftföroreningar medan upp till 60 procent beror på ärftlig benägenhet för astma. Dessa båda faktorer tillsammans orsakar ca 70 procent medan 10 procent hänger samman med låg socialgrupp definierat som varu- och tjänsteproducerande arbetare.
Resultaten i avhandlingen bygger på analyser av material från OLIN-studierna (Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten) och undersökningar av gruvarbetare från LKAB:s gruvor i Malmberget och Kiruna. Under 1960-talet upptäcktes där höga halter av radongas. Samtidigt infördes dieseldrift av fordon under jord. Detta ledde till ett omfattande åtgärdsprogram som markant minskade exponeringarna för radon, andra gaser och damm. Arbetsplatserna har sedan i regel legat klart under gällande gränsvärden. Ändå är gruvarbetare jämfört med andra yrkesgrupper högt exponerade för damm och dieselavgaser.

Gruvarbetare hade i de undersökningar som ingår i avhandlingen ökad förekomst av återkommande pip i luftvägarna, långvarig hosta och kronisk bronkit (ökad slembildning). Samtidig rökning och yrkesexponering förstärkte risken för det sistnämnda. Gruvarbetare som exponerats i genomsnitt 13 år under jord hade i genomsnitt 16 år efter avslutat arbete fortfarande ökade luftvägsbesvär i form av kronisk bronkit, kronisk slembildande hosta och en tendens till ökad förbrukning av astmamediciner. Gruvarbetare, som exponerats i genomsnitt 18 år för damm och dieselavgaser under jord hade inflammation i luftrören. Det gick inte att avgöra om detta var en skyddsmekanism eller ett förstadium till kronisk sjukdom.

Dödsfall i silikos förekommer fortfarande hos svenska gruvarbetare men drabbar nu de äldre. Medianåldern för död i silikos var 78 år, vilket innebär att hälften dör före och hälften efter denna ålder. Det nu gällande gränsvärdet för långvarig exponering för kvartsdamm i Sverige och många andra länder skyddar inte mot allvarlig silikos.

Fredagen den 11 april försvarar Ulf Hedlund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Occupational air pollutants and non-malignant respiratory disorders especially in miners. Svensk titel: Yrkesexponering för luftföroreningar och andra luftvägstillstånd än cancer.
Disputationen äger rum kl. 14.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Per Gustavsson, Karolinska institutet.