Men det blir inget vin utan vindruvor. Är det då inte lika hälsosamt att äta vindruvan direkt? Den frågan är tyvärr inte helt lätt att besvara. Av det skälet att all forskning har koncentrerat sig på druvan i flytande form.
NYTTIGHETERNA SITTER I SKALET
I vindruvorna har man hittat flera olika ämnen som kan vara bra för hälsan. Där finns t ex stilbener, flavonoider och fenolsyror som alla hör till den stora "paraplygruppen" polyfenoler. Gemensamt för just de här polyfenolerna är att de fungerar som antioxidanter, dvs kan skydda kroppen mot skador orsakade av fria radikaler. Men de verkar också ha flera andra skyddande egenskaper. Den totala mängden polyfenoler varierar mycket mellan olika sorters druvor, från 50 upp till 490 mg/100g. Som jämförelse ligger äpplen mellan 27-298 och jordgubbar mellan 38-218 mg/100g.
Det mest omtalade ämnet i vin är stilbenen resveratrol. Den finns till allra största delen i vindruvornas skal och kärnor. Det är förklaringen till varför det röda vinet innehåller mer än det vita. Vid tillverkningen av det röda vinet får både skal och kärnor vara kvar i druvsaften under jäsningen medan de silas bort när man gör vitt vin. Resveratrol är druvans eget försvar mot olika sjukdomar t ex svampangrepp. Det gör att mängden ökar när druvan utsätts för skadegörare. Druvor som växer i svala, fuktiga klimat innehåller därför mer resveratrol än om klimatet är varmt och soligt. Mängden varierar också med sorten. Av de sorter som används till vin verkar Pinot Noir ligga i topp. Tyvärr har jag inte hittat några uppgifter om de druvsorter som vi äter direkt.
I skalet finns också olika flavonoider, främst quercetin, myricetin, catechiner, epicatechiner och anthocyaniner. Om du tycker att det är lite väl många konstiga namn så kan jag trösta med att det ändå bara är några av de runt 4000 flavonoider som man hittat i våra växter.
Mängden quercetin i vindruvor är måttligt hög, ungefär hälften av det som finns i äpplen. Druvans färg verkar inte ha någon betydelse för mängden. Samma gäller för myricetin som däremot är ovanlig i andra frukter. De olika catechinerna är delvis av samma typ som i det hälsosamma gröna teet.
Flera flavonoider bidrar till färgen på frukter och bär. Anthocyaninerna är rödblå och finns följaktligen i skalen på blå och röda druvor. Bildningen av de olika flavonoiderna är beroende av ljuset. Mängden varierar därför inte bara med druvsorten utan också med klimatet och hur solig sommaren har varit.
FÖR HJÄRTATS SKULL
I stort sett alla studier på vindruvans beståndsdelar är gjorda på rött vin, röd/blå druvjuice, olika extrakt eller renframställda polyfenoler t ex resveratrol. Listan på olika skyddande funktioner blir allt längre, inte minst när det gäller hjärtat och blodkärlen.
Man har sett att blodplättarna blir mindre "klibbiga" vilket minskar risken för proppbildning. Effekten tros bero på att resveratrol hämmar ett enzym som heter cyklooxygenas (COX). Samma enzym som hämmas av acetylsalicylsyra, beståndsdelen i smärtstillande tabletter typ magnecyl. Låg dos acetylsalicylsyra är en vanlig medicinering efter hjärtinfarkt och andra sjukdomar orsakade av blodpropp.
Polyfenolerna i vindruvor verkar också kunna öka bildningen av gasen kväveoxid som gör att blodkärlen vidgas lite grann. Effekten blir att eventuella proppar inte fastnar lika lätt i trånga passager och att högt blodtryck motverkas. Även kolesterolet påverkas positivt av polyfenolerna. Bland annat kan de skydda det onda kolesterolet (LDL) från att skadas av fria radikaler (oxideras). Om det onda kolesterolet är oxiderat fastnar det lättare i blodkärlens väggar. En förutsättning för uppkomsten av åderförkalkning, enligt dagens kunskap.
Tillsammans leder det här till att kroppen lättare kan skydda sig mot sjukdomar i hjärtat och blodkärlen. I studier på sambandet mellan kostvanor och risk för hjärt-kärlsjukdomar har man funnit att både högt flavonoidintag, regelbundet vindrickande samt hög konsumtion av frukt är skyddande. Tyvärr saknas studier där man speciellt studerat konsumtionen av vindruvor.
CANCERSKYDDANDE ÄMNEN
Resveratrol verkar också ha skyddande effekter när det gäller tumörsjukdomar. Enligt resultat från både provrörsförsök och djurförsök kan resveratrol gå in och skydda under hela tumörens utveckling. Både som antioxidant och via sin påverkan på olika avgiftande enzymer i levern. Troligen är ännu fler mekanismer inblandade.
Helt nyligen har man också upptäckt att resveratrol har "antiöstrogen" effekt. Det innebär att det kan tävla med kroppens eget östrogen om plats på de ställen (receptorer) där östrogenet kan fästa sig. Överallt i vår kropp finns receptorer för olika hormoner. Receptorerna kan liknas vid nyckelhål och hormonerna vid dörrar. När hormonet (nyckeln) passar är det som att öppna dörren för en lång rad processer som till sist leder fram till önskad funktion. Utifrån den här liknelsen blir resveratrol som en nyckel som passar i nyckelhålet men inte går att vrida om. Effekten uteblir. Hög nivå av östrogen under lång tid anses vara en riskfaktor för bröstcancer. Möjligheten att ämnen med antiöstrogen effekt kan vara skyddande är därför ett aktuellt forskningsfält. Och teorin verkar stämma när det gäller resveratrol. I försök på celler från brösttumörer har man sett att tillväxten hämmas när de utsätts för både östrogen och resveratrol, dvs konkurrerar med varandra.
Några praktiska slutsatser när det gäller resveratrol och skydd mot bröstcancer går inte att dra ännu. Om man tänker sig rött vin som källa är eventuell skyddseffekt dessutom mycket tveksam. I ett flertal studier har man sett att högt alkoholintag istället ökar risken. Så välj vindruvor och druvjuice före vinet om du vill vara på den säkra sidan.
KÄRNORNAS HEMLIGHET
I kärnorna finns ännu fler flavonoider. Nu med namnet proanthocyanidiner, även kallade garvämnen (tanniner). Det är bl a de som ligger bakom strävheten i de röda vinerna. De är effektiva antioxidanter och har i djurförsök visat sig hämma tumörtillväxt, skydda hjärtat och motverka inflammationer mm.
En väninna berättade för mig att hon som liten fått rådet att tugga på vindruvskärnorna. Det skulle vara bra för hälsan! Ett ovanligt framsynt råd, eller? För frågan är om det som finns i kärnorna kan lösgöras när vi tuggar dem eller under matsmältningsprocessen. Tyvärr har jag inte lyckats hitta något svar på den frågan men det troligaste är nog att kärnorna passerar hela genom matsmältningskanalen.
I decembernumret (1999) av den amerikanska hälsotidskriften Prevention intervjuades en druvforskare, prof Leroy Creasy, från Cornell Universitetet. Han sade sig ha funnit att de rester som finns kvar av kärnan i kärnfria druvor innehåller samma ämnen som själva kärnan. I praktiken kan detta innebära att de kärnfria sorterna ger större mängd flavonoider.
Extrakt från vindruvskärnor i tablettform har blivit populärt, åtminstone av all marknadsföring ute på "nätet" att döma. Själv föredrar jag den naturliga förpackningen. Och så kan man ju tugga lite försiktigt på kärnorna!
SNABB ENERGI
Vindruvor är inte bara polyfenoler av olika slag. I likhet med andra frukter innehåller de rikligt med kalium. Högt intag av kalium kan bidra till skydd mot högt blodtryck och, enligt nya rön, kanske också benskörhet. De innehåller även en del kostfiber (1,6 g/100g), både lösliga och olösliga sorter.
Dessutom innehåller de rikligt av en sockerart som till och med har fått sitt namn från vindruvan. Rätt gissat - visst är det druvsocker! Druvorna ligger i topp bland frukterna och bären när man tittar på sockerinnehållet (16 g/100g) med ungefär lika delar druvsocker och fruktsocker. Så prova gärna vindruvor när du vill ha en snabb energikick.
SÄSONG FÖR SYDLIGA DRUVOR
Vi äter ungefär 2,5 kg vindruvor i genomsnitt per person och år här i Sverige. Det blir lite under 50 g i veckan. Av världens produktion av vindruvor går endast cirka 10 procent till direktkonsumtion. Den allra största delen blir vin (85 %) och 5 % blir russin.
Just nu är det säsong för vindruvor från södra halvklotet. Både röda, blå och gröna, med och utan kärnor. Med vackra, fantasieggande namn som La Rochelle, Dan Ben Hannah och Alphonse Lavallé. Lägg upp nysköljda klasar i alla färgerna som plockgodis när du umgås med familj och vänner, sitter och läser eller tittar på TV. Gott, enkelt, vackert och med stor sannolikhet bra för hälsan. Det var kanske inte en slump att det första Noah planterade när han steg ur sin ark var vindruvor.
Text:
Nutritionist Ulla Johansson
Idun Mat & Näringskonsult
Lund
Referenser:
Grape juice, but not orange juice or grapefruit juice, inhibits human platelet aggregation.
Keevil JG m fl
J Nutr 2000;130:53-56
Purple grape juice improves endothelial function and reduces susceptibility of LDL cholesterol to oxidation in patients with coronary artery disease.
Stein JH m fl
Circulation 1999;100:1050-1055
Resveratrol, a natural product derived from grape, exhibits antiestrogenic activity and inhibits the growth of human breast cancer cells.
Lu R and Serrero G
J Cell Physiol 1999;179:297-304
Polyphenols: chemistry, dietary sources, metabolism and nutritional significance
Bravo L
Nutrition Reviews 1998;56:317-333
Content of potentially anticarcinogenic flavonoids of 28 vegetables and 9 fruits commonly consumed in the Netherlands.
Hertog MGL m fl
J Agric Food Chem 1992;40:2379-2383
Polyphenols produced during red wine ageing.
Brouillard R m fl
BioFactors 1997;6:403-410
Av -
Källa: Frukt & Grönt
Datum: 00-05-26
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
