Kirurgi på gamla patienter kräver ett avancerat omhändertagande precis som vården av patienter med nedsatt autonomi i början av livet.
Många höftfrakturpatienter har en demenssjukdom, och förvirring är en vanlig komplikation efter en höftfrakturoperation. Akut förvirring kan få allvarliga konsekvenser, både för den enskilde och för samhället. Det är därför ur ett kliniskt perspektiv betydelsefullt att ha kunskap om förvirring, speciellt eftersom denna avhandling visar att förvirringstillstånd kan förebyggas och behandlas.
Vårdprogrammet är ett relativt enkelt och billigt sätt att förbättra vården för denna sköra och eftersatta patientgrupp. Det är tydligt att en förbättrad kvalitet på vården för dessa patienter kan minska lidandet och även minska kostnaderna för samhället.
I en studie med 199 höftfrakturpatienter utvärderas i Birgitta Olofssons avhandling om ett vårdprogram kan minska förekomsten av förvirringstillstånd.
Vårdprogrammet innehåller ett utvecklat teamsamarbete, noggrann och systematisk utredning, behandling och rehabilitering för att förebygga komplikationer som kan förekomma efter en höftfrakturoperation. Programmet innehåller även förbättrad näringstillförsel.
Patienterna lottades till en geriatrisk avdelning där vårdprogrammet tillämpats (interventionsgrupp=102 patienter) eller till traditionell vård på ortopedavdelningen (kontrollgrupp= 97 patienter).
Resultaten visar att vårdprogrammet minskade förekomst och antal dagar med akut förvirringstillstånd efter operationen. Dessutom minskades andra komplikationer, som exempelvis trycksår, fall och urinvägsinfektioner. Vårdtiden var i genomsnitt 10 dagar kortare i interventionsgruppen. Undernäring var vanligt och associerat med trycksår och förvirring. Männen gick upp i vikt och förbättrade sin nutritionsstatus oavsett behandling, medan kvinnorna försämrades i samtliga näringsparametrar.
Dessutom utvärderades även två olika operationsmetoder, protes eller spikar, vad gäller komplikationer och funktionsförmåga. Fler patienter med demenssjukdom som fått protes inopererad hade ett år efter operationen återfått gångförmågan jämfört med dem som fått spikar. Sex av 83 patienter luxerade den nya höftkulan under episoder av akut förvirringstillstånd under vårdtiden. Ingen av dessa patienter hade demenssjukdom.
Höftfrakturer är ett globalt och växande problem. Fler kvinnor än män drabbas, medelåldern är över 80 år och ungefär en tredjedel av de som ådrar sig en höftfraktur har en demenssjukdom. En av de vanligaste komplikationerna efter en höftfrakturoperation är akut förvirringstillstånd, som inte bara kan vara plågsamt för individen utan också ökar risken för andra komplikationer och död. Undernäring är också vanligt bland dem som råkar ut för en höftfraktur, och undernäring ökar risken för komplikationer som trycksår och infektioner.
Fredagen den 13 april försvarar Birgitta Olofsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Old people with femoral neck fracture, delirium, malnutrition and surgical methods - an intervention program.
Svensk titel: Äldre personer med höftfraktur, delirium, malnutrition och operationsmetod - en interventionsstudie.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Anna-Karin Edberg, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Omvårdnad, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1049?=sv.
">http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1049&lang=sv
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
