Beslut om subvention av läkemedel - ett komplext försök till kunskapsstyrning
Pressmeddelande från Handelshögskolan i Stockholm

Ebba Sjögren studerar i sin avhandling hur Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) fattar och motiverar sina beslut om vilka receptbelagda läkemedel som ska ingå i den offentligt finansierade läkemedelsförmånen. Det är en kunskapsbaserad beslutsprocess som i praktiken är långtifrån enkel och självklar.

Läkemedelsförmånsnämnden grundades år 2002 med uppgift att besluta vilka läkemedel som ska subventioneras.

Enligt lagen ska myndigheten godkänna subvention under förutsättningen att kostnaderna för användning av läkemedlet framstår som rimliga från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska synpunkter. Dessutom ska det inte finnas andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som "enligt en sådan avvägning mellan avsedd effekt och skadeverkningar är att bedöma som väsentligt mer ändamålsenliga".

Beslutsprocessen inom LFN ska vara kunskapsbaserad och arbetsgången är den att en projektgrupp gör en utredning av läkemedlets egenskaper, med utgångspunkt från de beslutskriterier som finns i lagstiftningen.

Materialet som projektgruppen, och sedermera beslutsnämnden, har att ta ställning till är i första hand det underlag som skickats in från det företag som marknadsför produkten i Sverige. Utöver detta gör projektgruppen också vissa efterforskningar i bland annat databaser. Beslutsnämnden kan också kalla till överläggningar med det berörda företaget innan ett beslut fattas.

Problematiken LFN stöter på i sina utvärderingar av läkemedel är att det inte finns någon precisering i lagtexten av vad som anses vara en "rimlig" kostnad, och heller inte exakt vilka sorters "synpunkter" som ska tas i beaktande.

- Beslutsfattandet inom LFN bygger på ett antal grundläggande antaganden som är svåra eller till och med omöjliga att leva upp till i praktiken, säger Ebba Sjögren.

Ett exempel på ett sådant antagande är att olika expertområden (t.ex. medicin och ekonomi) är överens, och att deras kunskaper om ett läkemedels egenskaper kan jämkas samman till en entydig och allmängiltig helhet. Kunskapsstyrning låter bra i teorin men är svår att få att fungera i praktiken.

Slutsatsen i Ebba Sjöbergs studie antyder att kunskap om ett läkemedels egenskaper sällan är så allmängiltig, entydig och stabil så att det går för LFN att säga nej till subvention.

LFN kan dock påverka läkemedelsanvändningen (och kostnaden för dito) på andra sätt, t.ex. genom att ge ut rankinglistor med olika läkemedels kostnadseffektivitet och/eller påverka prissättningen av läkemedel (vissa företag har sänkt priset på sina produkter för att inte bli nekade subvention).

Avhandlingens titel är "Reasonable Drugs: Making Decisions with Ambiguous Knowledge" och kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm: e-post efi@hhs.se

Ebba Sjögren, ekonomie doktor vid HHS
Tel: 0733-612131
E-post: ebba.sjogren@hhs.se