Kvinnor med hjärtsvikt bör oftare undersökas med ultraljud
Pressmeddelande från Karolinska Institutet

Ökad hjärtmuskeltjocklek är ett viktigt tecken på allvarlig prognos vid hjärtsvikt hos kvinnor. Med en enkel ultraljudsundersökning kan läkarna upptäcka hjärtmuskelförtjockning och sätta in behandling i ett tidigare skede. Ändå är metoden underutnyttjad när det gäller kvinnor, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

En mer specifik riskbedömning av kvinnliga hjärtsviktspatienter skulle kunna möjliggöra en i högre grad individanpassad behandling, vilket i sin tur leder till ökad livskvalitet och ökade möjligheter till överlevnad, säger Märit Mejhert, forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper belägen på Danderyds sjukhus (KI DS).

Sedan tidigare känner man till att ökad hjärtmuskeltjocklek är ett viktigt tecken på allvarlig prognos vid förhöjt blodtryck. Nu visar nya data att det för kvinnor också finns ett samband mellan ökad hjärtmuskeltjocklek och allvarlig prognos vid hjärtsvikt. Hittills har man utgått från att män och kvinnor drabbas på ungefär samma sätt, och att nedsatt pumpförmåga i hjärtat varit den viktigaste faktorn för att hitta hjärtsviktspatienter med ökad risk - för både män och kvinnor.

I sin avhandling visar Märit Mejhert att risken för allvarlig prognos är sju gånger större hos kvinnor med förhöjd hjärtmuskeltjocklek, jämfört med kvinnor som har normal muskeltjocklek. Upptäckten kan komma att förändra synen på uppföljning och behandling av kvinnor med hjärtsvikt.

Kronisk hjärtsvikt har en allvarlig prognos och är den vanligaste hjärtsjukdomen på våra sjukhus, vanligare än hjärtinfarkt. Hjärtsviktsjukvården har under de senaste 15 åren förbättrats genom tillgång till nya diagnostiska metoder och modern medicinsk behandling.

Internationella och nationella riktlinjer säger att ultraljudsundersökning ska göras vid misstänkt hjärtsvikt. Men den aktuella studien visar att viktiga diagnostiska undersökningar, som ultraljud, underutnyttjas liksom moderna behandlingsmetoder med exempelvis ACE-hämmare. Studien visar att det framför allt är kvinnor som drabbas av detta underutnyttjande.

- Jag hoppas att mina forskningsresultat leder till att fler kvinnor undersöks med ultraljud, säger Märit Mejhert.

Den nu framlagda avhandlingen bygger på två studier, där 279 respektive 208 patienter med kronisk hjärtsvikt deltagit. I den första studien påvisades att hjärtultraljud var genomfört på 55 procent av kvinnorna och 68 procent av männen (p<0.05). Om ekokardiografi var genomfört fick både män och kvinnor i högre utsträckning behandling med ACE-hämmare (38 procent av kvinnorna om ultraljud ej var genomfört jämfört med 55 procent för dem som genomfört ultraljud, p<0.05). I den andra studien visades att kvinnor med ökad hjärtmuskelmassa hade sju gånger ökad risk jämfört med kvinnor med normal hjärtmuskelmassa (p=0.01).

Avhandling: "Heart failure: Aspects on treatment and prognosis"




För mer information, kontakta:

Märit Mejhert, överläkare vid Ersta sjukhus, forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), tfn 073-071 66 36, e-post maritmejhert@hotmail.com

Hans Persson, överläkare vid Medicinkliniken, Sektionen för Hjärtmedicin, Danderyds sjukhus, tfn 070-484 47 24, e-post hans.persson@ds.se

Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95,
epost katarina.sternudd@ki.se