Kan ämnen som påverkar kroppens eget cannabis bli framtida läkemedel?
Pressmeddelande från Umeå universitet

Ett ämne som påverkar kroppens eget cannabis men saknar ruseffekter kan bli ett framtida läkemedel, förutspår Kent-Olov Jonsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredagen den 4 mars.

I många länder pågår en het debatt i frågan om cannabis ska användas som läkemedel. Cannabisextrakt prövas just nu kliniskt i Storbritannien mot smärta och multipel skleros (MS). Det stora problemet med cannabis är ruseffekten, som är en oacceptabel biverkning. Cannabis effekter i kroppen uppstår genom att substansen aktiverar specifika mottagarmolekyler (s.k. CB-receptorer) som normalt är mottagare för kroppsegna ämnen, bl.a. anandamid. Denna substans lagras inte i kroppen utan produceras bara när den behövs, t.ex. vid någon typ av skada. Anandamids effekter begränsas dock av att substansen snabbt bryts ner i kroppen. Om nedbrytningen kunde förhindras kan mängden anandamid ökas så att effekterna förstärks. Däremot torde de oönskade ruseffekterna utebli eftersom halten av ämnet förblir låg utanför de påverkade områdena. Målsättningen med avhandlingen är därför att identifiera substanser som förhindrar anandamidnedbrytning utan att ha direkta effekter på CB-receptorerna i hjärnan.

I samarbete med en belgisk forskargrupp syntetiserades och karakteriserades ett antal kemiska substanser med förmågan att förhindra inaktiveringen av anandamid. De baseras på en annan kroppsegen molekyl, palmitoyletanolamid, som är släkt med anandamid men saknar effekt på CB-receptorerna. I de två första studierna identifierades flera substanser med förmåga att förhindra antingen upptag eller nedbrytning av anandamid, i en del fall bådadera. Ur dessa arbeten valdes de mest lovande substanserna för vidare studier i odlade celler. I slutänden identifierades palmitoylisopropylamid (PIA), som en substans med möjlig förmåga att förhindra nedbrytning av anandamid utan oönskade effekter på CB receptorerna.

Avhandlingens sista del består av inledande studier om systemiska effekter av PIA. Förhoppningen är att fortsatt forskning kan använda denna substans inte bara för att vidare kartlägga anandamids effekter i kroppen, utan också för att kunna testa om blockad av anandamidnedbrytning utan direkt effekt på CB receptorer är en bra strategi för behandling av smärta och sjukdomar som multipel skleros (MS).

Kent-Olov Jonsson är doktorand vid enheten för farmakologi, tel. 090-785 15 90, epost kentolov.jonsson@pharm.umu.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi och har titeln Pharmacology of palmitoylethanolamide and related compounds.

Fakultetsopponent är dr Andrew Rice, Dep. of Anaesthetics, Imperial College, London, UK.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-445