Referenser

1

Citat från sid. 743 i artikeln A 36-Years-Old Woman Who Smokes Cigarettes av Nancy Rigotti MD Harvard Medical School från The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000 Vol 284 No. 6.

2

Intraarteriell tillförsel är absolut snabbast. Detta sker via alveolerna (lungblåsorna) och röken tillför både nikotin och stor mängd gifter direkt in i det arteriella blodsystemet. Bl.a. beskrivet av specialister på Pharmacia, (lungabsorption av nikotin leder till arteriella nikotinnivåer som aldrig kan överträffas vare sig i snabbhet eller koncentration med någon annan tillförselmetod. Det är snabbare än en intravenös injektion) och förmedlat av Jonas Grytberg, Nicorette Pharmacia i email 9 nov. 2001.

3

Ofullständig förbränning (förbränning utan tillräcklig syretillförsel) leder alltid till att kolmonooxid och sot eller kol bildas. Även pyrolys sker. Brandrök kan bara bildas vid ofullständig förbränning. Se sid. 108 och 256 i Organic Chemistry 5th Edition av Ralph Fessenden och Joan Fessenden Brooks/Cole Publishing Company Pacific Grove, California. 1993.

4

FASS i texten till Nicorette tuggummi.

5

Kolmonooxid binds 210 ggr lättare till hemoglobinmolekylen än syre. Se sid. 584 Textbook of Medical Physiology av Arthur Guyton W.B. Saunders Company Philadelphia and London. 1966.

6

Pyrolys är värmeorsakad sönderdelning utan syretillförsel av stora organiska molekyler till mindre molekyler. Pyrolys bildar huvudsakligen gaser och fria radikaler, som är högreaktiva och kortlivade. Se sid. 256 i ovanstående Organic Chemistry av Ralph Fessenden och Joan Fessenden.

7

Lungläkares beskrivning av KOL, emfysem och kronisk bronkit. Från tidningsartiklar av öl. Lars Ek lungklin. Helsingborgs lasarett i Svenska Journalen febr-99 och av öl. Hans Löwgren lungklin. Sundsvalls sjukhus i Tidningen Ångermanland 25 febr 2000, se sid. 106 - 108 kap. 4 Tackla tobak av Hans Gilljam och Ann Post Studentlitteratur Lund 1997 och hemsida med detta från Centrum för Tobaksprevention Novum postfack 29 14157 Huddinge, se sid. 65-67 kap. 7 i Tobaksbruk av Kristina Pellmer och Bengt Wramner Studentlitteratur Lund 1997. Minst 50% av de som röker utvecklar spirometriförändringar, som vid KOL. Enligt fil dr Alf Tunsäter, allergolog, Internmedicin i Göteborg AB, 2002-07-02.

8

Angående cancer och andra sjukdomar orsakade av rökning, se sid. 94 -121 kap. 4 och 5 i Tackla tobak av Hans Gilljam och Ann Post Studentlitteratur Lund 1997 och hemsida med detta från Centrum för Tobaksprevention Novum postfack 29 14157 Huddinge, se kap. 7 i Tobaksbruk av Kristina Pellmer och Bengt Wramner Studentlitteratur Lund 1997, se Tobaksfakta 2002-08-01 med bl.a. Bevisen hopas för samband rökning/tjocktarmscancer av Carl-Olof Rydén från Cancer Epidemiology Biomarkers &Prevention, vol. 10, 725-731, juli 2001 och Journal of the Cancer Institute, vol 92, nr 23, sid 1888-1896 den 6 dec 2000.

9

Se sid. 118 i Tackla tobak av Hans Gilljam och Lungläkarnas beskrivningar av cancer, övriga skador och tidsrymder, när skadorna börjar märkas m.m., se kap. 7 i Tobaksbruk av Kristina Pellmer och Bengt Wramner Studentlitteratur Lund 1997.

10

Sid. 4542 Medicinsk kommentar av Gunilla Bolinder om Världskonferensen om tobak i Chicago 6-11 aug 2000 i Läkartidningen vol. 97 nr 41 2000.

11

Se sid. 54 - 56 kap. 7 enl. WHO i Tobaksbruk av Kristina Pellmer och Bengt Wramner Studentlitteratur Lund 1997.

12

Se resumé av boken Nicotine sid. 764 i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000, Vol 284, No. 6, sid. 742 - 743 i artikeln A 36-Years-Old Woman Who Smokes Cigarettes av Nancy Rigotti MD Harvard Medical School från The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000, Vol 284, No. 6.

13

Se sid. 117 i Tackla tobak av Hans Gilljam och broschyrer från Centrum för Tobaksprevention Novum postfack 29, 141 57 Huddinge ctp@smd.sll.se och Läkare mot Tobak. doctors@globalink.org

14

Om lungcancer och minskningen av riskerna att insjukna i cancer och hjärt-kärlsjukdomar efter rökstopp skrivet av Sir Richard Doll sid. 323 och 328 i British Medical Journal BMJ, No 7257, 5 August 2000.

15

Se FASS, Nicorette, Pharmacia: Det finns inga bevis för att nikotin skulle vara genotoxiskt eller mutagent. Se också resumén av boken Nicotine sid 764 i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000, Vol 284, No. 6.

16

I Nucleus accumbens i "lust-begär-belönings-centrum" i Limbiska systemet stimulerar nikotinet dopaminproduktionen. se resumé av boken Nicotine sid. 764-765 i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000, Vol 284, No. 6, om Nikotin sid. 71 - 92 kap. 3 i Tackla tobak av Hans Gilljam, Nikotinläkemedel alltid bättre än fortsatt rökning och snusning av Gunilla Bolinder i Läkartidningen vol. 96 nr 21 1999, Ökad kardiovaskulär sjukdom och död av snus av Gunilla Bolinder Läkartidningen vol. 94 nr 42, se artikel Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende av Bengt Hildebrand och Torgny H Svensson i Läkartidningen vol. 96 nr 47 1999, Endorfiner som smärtlindring Läkartidningen vol. 94 nr 36 1997 och föreläsning 10/10 2000 om endorfiner och även något om nikotin av Prof. Fred Nyberg biologisk beroendeforskning Uppsala universitet och sid. 1-6 kap. 1 sid 173-175 kap. 13 sid 37-49 kap. 5 i Neurofysiologi av Thomas Andersson och Göran Solders Liber Stockholm 1996, se artikeln Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel Belönas för basal forskning om hjärnans kemiska signalöverföring i Läkartidningen vol. 97 nr 42 2000.

17

I Locus coeruleus ("vakenhets- och alarmcentrat"), i förlängda märgen (mellan ryggmärg och hjärnans nedersta del) stimulerar nikotin en mycket snabb frisättning av signalsubstansen noradrenalin. Nikotinet agerar så snabbt här att det troligen är en reflexreaktion från nikotinreceptorer utanför hjärnan till alarmcentrat. Reaktionen är välkänd bland rökare. Systemet försätter kroppen i "beredskap för strid" och finns hos de flesta ryggradsdjur. Se sid. 72, och 73 kap. 3 i Tackla tobak av Hans Gilljam, se sid. 5218 och 5220 i artikel Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende av Bengt Hildebrand och Torgny H Svensson i Läkartidningen vol. 96 nr 47 1999 och se sid. 3 kap 1 och sid. 41 kap. 5 i Neurofysiologi av Thomas Andersson och Göran Solders Liber Stockholm 1996 och artikeln Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel Belönas för basal forskning om hjärnans kemiska signalöverföring i Läkartidningen vol. 97 nr 42 2000.

18

Endorfiner. Se artikeln Endorfiner som smärtlindring i Läkartidningen vol. 94 nr 36 1997 och även från föreläsning 10/10 2000 även om förhållandet nikotin/endorfiner av Prof. Fred Nyberg, se artikeln Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel Belönas för basal forskning om hjärnans kemiska signalöverföring i Läkartidningen vol. 97 nr 42 2000 och sid 37-49 kap. 5 i Neurofysiologi av Thomas Andersson och Göran Solders Liber Stockholm 1996, Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende av Bengt Hildebrand och Torgny H Svensson Läkartidningen vol 96 nr 47 1999.

19

Se kap. 1 i Tobaksbruk av Kristina Pellmer och Bengt Wramner Studentlitteratur Lund 1997.

20

Se resumé av boken Nicotine sid. 764-765 i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000 Vol 284 No. 6. Boken "Nicotine" Nicotine in Psychiatry: Psychopathology and Emergin Therapeutics, edited by Melissa Piasecki and Paul A. Newhouse (Clinical Practice Series, vol 48), 279pp, ISBN 0-88048-797-6, Washington, DC American Psychiatric Press, 2000.

21

"Beroende". Se artikeln Endorfiner som smärtlindring i Läkartidningen vol. 94 nr 36 1997 och även från föreläsning 10/10 2000 även om förhållandet nikotin/endorfiner av Prof. Fred Nyberg, se artikeln Arvid Carlsson, Paul Greengard och Eric Kandel Belönas för basal forskning om hjärnans kemiska signalöverföring i Läkartidningen vol. 97 nr 42 2000 och sid 37-49 kap. 5 i Neurofysiologi av Thomas Andersson och Göran Solders Liber Stockholm 1996 och artikeln Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende av Bengt Hildebrand och Torgny H Svensson Läkartidningen vol 96 nr 47 1999, se resumé av boken Nicotine sid. 764-765 i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000 Vol 284 No. 6. och sid. 71- 92 kap. 3 i Tackla tobak av Hans Gilljam.

22

GABA, gamma amino butyric acid (gammaaminosmörsyra), frisättningsreglerare, hämmar frisättning av diverse signalsubstanser i hjärnans synapser. Se sid. 3249 i artikeln De biologiska mekanismerna bakom beroende av alkohol av prof. Christer Alling medicinsk neurokemi Lunds universitetssjukhus i Läkartidningen vol. 96 nr 28-29 1999 och sid. 37-41 kap. 5 i Neurofysiologi av Thomas Andersson och Göran Solders Liber Stockholm 1996.

23

"Bupropion, Zyban, orsakar översvämning av dopamin i dopaminsynapserna p.g.a. hindrad återresorption av dopaminet" Tobaksfakta nr 1/00 uppdaterad 2000-04-28, sid. 5221 artikeln Nya möjligheter till farmakologisk behandling av nikotinberoende av Bengt Hildebrand och Torgny H Svensson Läkartidningen vol 96 nr 47 1999, se Endorfiner som smärtlindring i Läkartidningen vol. 94 nr 36 1997 och även på föreläsning 10/10 2000 även om förhållandet nikotin/endorfiner av Prof. Fred Nyberg. Se även FASS och särtryck från läkemedelsföretaget om alla risker med det antidepressiva medlet bupropion, "Zyban", vilket skickats ut till samtliga läkare i Sverige år 2001.

24

Se artikeln Multiberoende: - neurobiologiska apekter på aktuell frågeställning av Jörgen Engel sid 31-38 och Riskbruk och missbruk under graviditet av Mona Göransson sid 39-48 i Kan det vara missbruk Läkardagarna i Örebro 2002 Gothia, Svensk medicin 71.

25

Nikotinläkemedel alltid bättre än fortsatt rökning och snusning av Gunilla Bolinder i Läkartidningen vol. 96 nr 21 1999, de beskrivningar som finns i FASS och Pharmacia&Upjohn's egna produktbeskrivningar liksom direktkontakt. Samtal med Apotekspersonal angående kunders köpbeteende vad gäller receptfria rena nikotinpreparat.

26

Produktfakta från Pharmacia, Nicorette tuggummi. Om historien och forskningen av Urban Säwe bakom produkten, förmedlat via telefonkontakt med Pharmacia.

27

Detta är min egen slutsats. Svår abstinens, (med bl.a. depression) vid 20%'s minskning av dopaminproduktionen vid abrupt utsättande av nikotintillförseln med därmed påtaglig minskning av hypofyshormoner och övrig hormonproduktion, måste påtagligt minska immunförsvaret. Jämför det faktum att andra orsaker till minskning av dessa systems funktioner anses minska immunförsvaret, utan minsta tvekan. Trots att själva rökstoppet bidrar till en ökning av immunförsvaret torde själva dopaminminskningen ge betydligt större minskning och torde ligga bakom det omvittnade och vanliga insjuknandet i diverse sjukdomar just direkt efter det samtidiga rök- och nikotinstoppet i den något högre medelåldern, 40-60 års åldern. I tidigare åldrar, om rökstoppet sker inom 10 - 20 års rökning, torde riskerna vara betydligt mindre, men därefter torde det behövas så bra immunförsvar som möjligt. Symtom, som vid svår abstinens, brukar finnas i olika grad i de allvarliga tillstånden "depression" och "utbrändhet". Jag anser därför att "nikotinabstinens" bör undvikas hos de som rökt mer än 10-20 år. Nikotin bör inte heller ersättas av ett på dopaminsystemet sämre fungerande medel, som t.ex. Zyban, i synnerhet som nikotinet inte har någon påvisad sjukdomsalstrande effekt hos nikotinberoende.

28

Ingående beskrivning från en starkt nikotinberoende kollega om "bästa sättet att lära sig använda nikotinnässpray".

29

Om basiskt och surt nikotin se sid 764 i resumé av boken "Nicotine" i The Journal of the American Medical Association JAMA 9 August 2000 Vol 284 No. 6 och sid 3725 i Ökad kardiovaskulär sjukdom och död av snus av Gunilla Bolinder i Läkartidningen vol. 94 nr 42.

30

"Monica-studien" som visar att ingen skillnad finns i sjukdomspanorama eller livslängd hos ickenikotinanvändare och snusare, även om en del av snusarna t.o.m är tidigare rökare. The Northern Sweden MONICA Study 1986-1994, by M. Peltonen, F. Huhtasaari, B. Stegmayr, V. Lundberg and K. Asplund in Journal of Internal Medicine 1998; 244: 1-9.