Begränsning av kaloriintaget viktigt
Kalorirestriktion innebär en 30%-ig minskning av det rekommenderade dagliga kaloriintaget. Kalorirestriktion innebär nutrition utan malnutrition (undernäring). Minskat kaloriintag medför minskad oxidativ stress (för stark bildning av fria syreradikaler) i kroppens vävnader. Många djurexperiment har redan nu genomförts och studier med apor och människor pågår. Det är välkänt att insulinberoende diabetes mellitus och metabolt syndrom kan förhindras eller fördröjas med enbart normalt kaloriintag. I experiment med gnagare kan kalorirestriktion fördröja uppkomst grå starr (katarakt) och också minska skadan vid grön starr (glaukom).
Fiskkonsumtion kan förhindra sjukdom i gula fläcken (makuladegeneration; AMD)
Under de två senaste åren har tre epidemiologiska studier visat på betydelsen av fiskkonsumtion vid prevention av åldersberoende makuladegeneration (AMD). Mättade fettsyror i animala produkter, liksom ett ökat intag av omega-6-fettsyror från växtoljor som korn- och solrosolja, vilka innehåller rikligt med linolsyra, har visats vara en riskfaktor för AMD. Å den andra sidan minskar omega-3-fettsyror som EPA och DHA risken för AMD. Det är mycket viktigt att vi ökar intaget av omega-3-fettsyror i förhållande till omega-6-fettsyror. Goda källor till omega-3-fettsyror är fet fisk, rapsolja, linolja, camelinaolja och kirunalolja. Fiskolja har också visats vara viktigt för prevention av sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, Alzheimers sjukdom samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar.
Viktiga gula antioxidanter
Lutein och dess derivat zeaxanthin är filtrerare av blått ljus och har visats skydda näthinnan från det fototoxiska ämnet A2E. I en multicenterstudie hävdar dr. Johanna Seddon och medarbetare att ett högt kostintag av dessa karotenoider i form av gröna bladgrönsaker var associerade med en lägre risk för avancerad och våt (exudativ) AMD. Lutein och zeaxanthin har också som kosttillskott visats ha god effekt vid AMD genom att öka luteintätheten i både gula fläcken och linskärnan. Den förhatliga äggulan innehåller rikligt med lutein och andra bra näringsämnen som E- och B-vitaminer samt spårelement. Detta bör inte glömmas bort i tider av kolesterolhysteri!
Lykopen - en högintressant antioxdant
Lykopen, en av de antioxidanter som potentiellt kan inaktivera (vara scavenger) av den fria syreradikalen singlettsyre, har skyddande effekt mot hjärtkärlssjukdom och särskilt mot prostatacancer och även bröstcancer. Processade tomatprodukter som ketchup är de bästa källorna av lykopen. Beta-karoten är också mycket viktig i kampen mot AMD, något som visats i många studier.
Angiogenes (kärlnybildning) kan hämmas
Angiogenes (kärlnybildning) är kopplat till många degenerativa och inflammatoriska sjukdomar och självklart också till cancer. Neovaskulärt glaukom, proliferativ diabetesretinopati (skada i näthinnan vid diabetes), den våta typen av makuladegeneration och några sjukdomar i hornhinnan är associerade med angiogenes. I epidemiologiska studier har några naturliga kostingredienser visats minska förekomst av cancer liksom många andra sjukdomar associerade med angiogenes. Grönt te innehåller en mycket potent anti-angiogenetisk polyfenol vid namn epigallokatekin-gallat (EGCG). Genistein, som finns i sojabönor, minskar kärlnybildning i ögats koroidea (åderhinna), något som visats i en studie på råttor. Resveratrol, som finns i druvskal, rött vin, tranbär och jordnötter, är en bra anti-angiogenetisk faktor. Kversetin, som finns i många grönsaker och frukter som i lök och särskilt i äpple, har visats hämma angiogenes.
Den ärftliga näthinnesjukdomen retinitis pigmentosa (RP)
Intag av 15.000 Internationella enheter av vitamin A-palmitat kan bromsa upp förloppet av den vanliga formen av RP. I en pilotstudie kunde dr. Gislin Dagnelie visa att ett högt intag av lutein kunde förbättra både synskärpa och synfältsomfång, speciellt hos personer med blå ögon. Syntesen av omega-3-fettsyran DHA (dokosahexaensyra; 22:6 omega-3) är också försämrad vid X-kromosom-kopplad RP med lägre blodnivåer av denna fettsyra som följd. RP-patienter har en låg aktivitet av ett nyckelenzym som ingår vid bildningen av aminosyran taurin i levern och också i näthinnan. Dessa patienter kan vara oförmögna att tillverka taurin. Exempel på taurinrik föda är ägg, kött och fisk men inte kaseinrika mjölkprodukter.
Förhöjt homocystein riskfaktor
Förhöjt homocystein är, tillsammans med förhöjda nivåer av skadligt kolesterol, en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom och cerebrovaskulär sjukdom (ex v stroke och demens). Ökat homocystein i plasma kan orsaka för stark blodlevring och försämrad kärlfunktion. Förhöjt homocystein i plasma orsakas antingen av ett för stort intag av metionin-innehållande kost som kött och mjölkprodukter och/eller bristande intag i kosten av folsyra, vitamin B6 och B12 eller otillräcklig absorption av dessa vitaminer. Komjölk med lågt fettinnehåll ökar homocysteinet mer än fullmjölk, som innehåller dessa B-vitaminer. Kaffe ökar homocystein om det konsumeras i större mängder.
Rött vin och särskilt öl minskar homocystein i plasma om de konsumeras i lämplig mängd, eftersom de innehåller folsyra och vitamin B6. I de flesta studier är det ett klart samband mellan förhöjt homocystein i plasma och tilltäppning av vener (venokklusion) både centralt och i förgreningar i näthinnan. Central tilltäppning i näthinnans artärer liksom icke-arteriell iskemisk neuropati i synnerven tycks också vara kopplade till ökad nivå av homocystein i plasma. Bechets sjukdom har helt nyligen visats vara associerad med förhöjt homocystein i plasma. Förhöjt homocystein spelar också en betydande roll vid diabetes och dess komplikationer.
Brist på vitamin-B12, tillsammans med andra brister i kosten, visade sig som irreversibel (oreparerbar) skada på synnerven med dålig synförmåga som följd hos en 33-årig man som stått på en långvarig strikt vegetarisk kost.
Tobak och cassava kan ge synnedsättning
Vid uppkomsten av tobaks-amblyopi (nedsatt synförmåga av central orsak) liksom i en kubansk epidemi med synnervskada, spelar brist på vitamin-B12 liksom folsyra samt ökade halter av myrsyra roll. Tobak innehåller cyanid liksom cassava, ett vanligt stapelfödoämne på Kuba. Cyanid blockerar den oxidativa fosforyleringen i mitokondrier vilket minskar cellernas energiomsätting. Vitamin-B12 minskar under avgiftningen av cyanid. Vitamin-B12-brist kan ge myelinskada och reducerar nervtrådsskiktet i näthinnan.
Det finns stöd för att cyanidtoxicitet spelar roll vid uppkomst av Lebers hereditära nervskada på synnerven. Cyanocobalamin är ett motgift (antidot) mot cyanid. Japanska forskare har under 5 år gett en hög daglig peroral dos, 1.500 mcg av metylkobalamin, en lätt absorberbar form av vitamin-B12, till glaukompatienter. Dessa patienter hade mindre förlust av perifera synfält och bättre ögontryck än kontrollgruppen.
Höga halter av omega-3-fettsyran DHA i näthinnans fotoreceptorer
Fotoreceptorer i näthinnan innehåller den högsta koncentrationen av omega-3-fettsyran DHA i hela kroppen. Från omega-3-fettsyror bildas prostaglandiner av 3-serien, tex prostaglandin E3 (PgE3), vilka har anti-inflammatorisk och kärlvidgande effekt. Rescula-ögondroppar för ögontrycksänkning är derivat av dokosanoider (ämnen bildade från fettsyror med 22 kolatomer). Fiskätande grönländska eskimåer har mycket lägre förekomst av öppenvinkel-glaukom jämfört med kaukasier, vilka konsumerar stora mängder av omega-6-fettsyran arakidonsyra i form av animalt fett och omega-6-rika växtoljor. Omega-6-fettsyror kan bilda inflammatoriska och kärlsammandragande prostaglandiner, t ex prostaglandin F2alfa (PGF2a).
Magnesium har många positiva effekter
Professor Flammer och hans medarbetare tillför sedan många år magnesium till patienter med lågtrycks-glaukom med perifer kärlspasm. Detta förbättrar den perifera blodcirkulationen och synfältet tenderar att bli bättre. Magnesium är en naturlig kalcium-blockerare, NMDA-receptor-antagonist och ökar också blödningstiden. Hårt vattenledningsvatten är en viktig naturlig källa till magnesium. Ett mycket mjukare och behagligare sätt är att äta en stång av mörk nötchoklad. Det finns också naturliga anti-endoteliner (endotelin är ett starkt kärlsammandragande ämne) som genistein och kversetin. Rött vin, tranbär och (jord)nötter är också bra mot ökad kärlsammandragning (vasospasm). Nötter, grönsaker, fullkornsprodukter, lök, ris och också choklad är utmärkta källor till arginin, prekursorn till kväveoxid (NO), som vidgar våra blodkärl.
Zinkbrist
Zinkbrist kan orsaka kärlsammandragning. Skaldjur, särskilt ostron, fisk, nötter och fullkornsprodukter är goda källor till zink. Professor Caprioli och hans medarbetare har i en experimentell glaukom-modell visat att induktion av heatshock protein 72 (HSP72) antingen med zink eller värme ökade överlevnaden av ganglieceller i näthinnan hos råttor med förhöjt tryck i ögat.
Askorbinsyra (vitamin C)
Patienter med exfoliationssyndrom (Avlagringar av bl.a amyloidliknande strukturer i ögats främre delar, men också annorstädes i kroppen. Förekomsten ökar med åldern. Patienter med exfoliationsyndrom har ofta en mera agressivare form av glaukom.) har visats ha ett signifikant lägre innehåll av askorbinsyra (vitamin-C) i ögonkammarvätskan än åldersmatchade kontrollpatienter. Askorbinsyra som en antioxidant har stor betydelse vid försvaret mot UV-strålning. Det kan finnas ett möjligt samband mellan ökad förekomst av grå starr vid exfoliationsyndrom och det rapporterade sambandet med UV-strålning. Askorbinsyra i högre doser, 2 g/dag, har visats sänka ögontrycket i några studier på glaukompatienter, huvudsakligen genom osmotisk effekt.
Kaffe och ögontrycket
Man har länge misstänkt att kaffe höjer ögontrycket liksom det höjer blodtrycket. I nyligen publicerad forskning från Israel är det en signifikant ökning av ögontrycket upp till 4.7 mmHg för normotensiva glaukompatienter efter 60 minuter och upp till 5.7 mmHg för okulärt hypertensiva 90 minuter efter kaffeintag. 200 ml kaffe innehöll 3.6 mg koffein. I kontrollgruppen med koffeinfritt kaffe såg man ingen tryckökning. Halveringstiden för koffeinet är ca 4 timmar.
Vitaminer ger skydd mot grå starr (katarakt)
I Blue Mountain Eye Studies gjorda i Australien finns det bevis för att vitamin-A, tiamin, riboflavin och niacin i kosten skyddar mot grå starr (kärnkatarakt) liksom kosttillskott som innehåller dessa vitaminer. Tillskott av folsyra och vitamin-B12 uppvisade en starkt skyddande inverkan på uppkomst av kortikalkatarakt (starrekrar). Vitamin-C och E har visats minska förekomst av grå starr i många studier men inte i Age-Related Eye Studies i USA.
Kostintag av lutein och kryptoxanthin var förenat med en 70%-ig lägre risk för kärnkatarakt i åldersgruppen under 65 år. Ökad risk för hjärtkärlssjukdom och hjärtkärldöd är kopplat till starrutveckling, särskilt hos kvinnor.
Både lågt och högt intag av selen har i epidemiologiska studier visat sig öka uppkomst av grå starr. Selen, liksom många andra antioxidanter som vitamin-C, kan vara pro-oxidativa (orsakar oxidativ stress) när de konsumeras i megadoser.
Acrodermatitis enteropathica, en manifestation på medfödd zinkbrist, är kopplat till uppkomst av grå starr.
Diabetiker bör dricka te
Grönt och svart te har aldosreduktashämmande egenskaper. Av detta skäl bör diabetiker uppmuntras att dricka te för att detta kan skydda dem mot diabeteskomplikationer som grå starr (katarakt).
Xeroftalmi (extrem torrögdhet) och keratomalaci (uppmjukdning av hornhinnan) är idag mycket sällsynta fynd vid lågt intag av vitamin-A (hypovitaminos-A). Keratomalaci skall övervägas hos patienter med hornhinnesår hos alkoholiserade och kroniskt sjuka patienter. Hög dos av vitamin-A och vitamin-E kan påskynda läkningen och kunde minska dimsyn hos patienter vilka genomfördes excimer-laser kirurgi för närsynthet. Vitamin-C har också visat sig vara gynnsamt som UV-profylax vid excimer-laserkirurgi. Gamma-linolensyran (GLA) i jättenattljusoljan har visats vara gynnsam vid Sjögrens syndrom.
Intressant teori om närsynthet
En av de mest fascinerande teorierna om myopi (närsynthet) har framförts av dr. Loren Cordain och hennes medarbetare. De har gjort en evolutionsanalys av orsaken och uppkomstmekansimen av närsynthet som debuterar i ungdomen. Våra gener är anpassade till en jägare-samlare-kost med lågt kolhydratinnehåll och lågt glykemiskt index. Vår moderna kost innehåller starkt processade stärkelserika födoämnen, som smälts mycket snabbt. Detta höjer blodsockernivån och ökar insulinfrisättningen. Högt insulin ökar insulin growth factor-1 (IGF-1), vilket stimulerar tillväxtfaktorer och i ögat särskilt retinoid receptorer. Detta ökar tillväxten av glaskroppen vilket leder till axial närsynthet. Stärkelserik kost har ett mycket högt glykemiskt index, högre än socker. Det finns också stöd för att stärkelserik kost orsakar uppkomst av onormala blodfetter (dyslipidemi). Ökad förekomst av såväl ovarie- som kolon- och pankreascancer är kopplade till ett högt intag av stärkelserik kost.
Orsaken till cancer som komplext metabolt bristtillstånd
Den finländske immunologen dr. Thomas Tallbergs intressanta hypotes är att orsaken till cancer är baserad på ett komplext metaboliskt bristtillstånd. Han har behandlat 9 patienter med melanom i ögat (stora melanom, stadium T3) sekundärt till andra konventionella terapier. Denna behandling bestod av vissa aminosyror, spårelement, salter, vitaminer som folsyra och en diet som innehöll neurogena fettkomponenter. Den genomsnittliga uppföljningsperioden var över 80 månader jämfört med patienter på konventionell terapi som hade omkring 12 månaders överlevnadstid. Den biologiska cancerterapin påverkar induktionsterapi triggat av hormoner och förmedlat av förändrade mitokondrier.
Betydelsen av välbalanserad lågkalorikost
Det är välkänt att en näringsmässigt välbalanserad lågkalorikost kan skydda oss mot oxidativ stress och degenerativa sjukdomar i alla delar av vår kropp. Våra ögon är inget undantag. Min egen rekommendation är följande:
Vi bör äta en lågkalorikost med minimala, men tillräckliga mängder av protein från grönsaker som soja. Vi bör äta fisk två till fyra gånger i veckan, 5-7 ägg i veckan och en minimal mängd av lågfetts- och gräsuppfött kött med högt omega-3-innehåll och bara mjölkprodukter som innehåller mjölksyrabakterier (probiotiska laktobaciller). Kolhydrater med lågt glykemiskt index är att föredra framför stärkelseinnehållande och alltför raffinerade produkter, som vitt socker och mjöl. Fullkornsprodukter i måttliga mängder är ett bättre val.
Intag av omega-3-fettsyror från antingen fet fisk eller rapsolja, kirunalolja och andra omega-3-rika oljor som tillägg är att föredra framför växtoljor innehållande linolsyra. Jungfrulig (virgin) olivolja är utmärkt för stekning. Undvik alla hydrogenerade (härdade) vegetabiliska oljor.
Dagligt intag av 5-9 portioner av grönsaker, frukt och bär i olika färger rekommenderas på grund av deras vitamin-, karotenoid- och bioflavonoidinnehåll. Nötter och mörk choklad är ett mycket bättre val än sötsaker. Grönt och även svart te och choklad är bättre än kaffe som dryck genom deras höga polyfenolinnehåll.
Ett dagligt måttligt alkoholintag har visats skydda oss mot försämrat minne, speciellt hos äldre människor. Alkohol har antioxidativa egenskaper när det konsumeras i måttliga mängder.
Hillevi Blomster
MD
Lahti
hill.blomster@slp.fimnet.fi
Av Olle Haglund
Källa: Medical Link
Datum: 02-11-19
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
