Ny medicin mot sår i munnen

Att få blåsor - eller sår i munnen - är oftast inte farligt men smärtsamt. Fortfarande vet man inte säkert varför de uppstår, förutom att viss vitaminbrist och speciella sjukdomar kan vara bidragande. I dagarna släpps en ny medicin mot åkomman som plågar så många som upp till tjugo procent av världens befolkning.

Att ha sår i munnen hör till en av de vanligare åkommor vi kan dra på oss. Runt 20 procent av världens befolkning lider då och då av detta. Oftast är det inte så farligt men hos cirka 10 procent av de drabbade är såren kroniskt återkommande. Trots att det inte på något sätt är livshotande kan det vara både obehagligt och göra det svårt att äta.

Ändå har orsaken till detta varit dåligt klarlagd och effektiva läkemedel har länge saknats. Men nu kommer en ny medicin som skall kunna behandla sår i munnens slemhinnor.
Det nya medlet - som just godkänts i USA och Kanada - heter Amlenox och är ett antiallergiskt medel. I sin kemiska struktur liknar det Natrium-kromoglykat (det finns bland annat i nässprayen Rinil) som används vid exempelvis allergisk snuva eller ögonkatarr.

Amlenox gör bland annat så att ämnet histamin inte kan frisättas i kroppen. Det i sin tur gör annars att irritationen i såret värre.
En 5 procentig-kräm med Amlenox har visat sig räcka för att stoppa sårutvecklingen. I en kontrollerad studie deltog 32 patienter med återkommande sår i munnen. Hos dem som fått aktiv substans sågs en statistiskt säkerställd effekt av Amlexanox då det gällde såväl smärta, som rodnad, storlek och undersökarens bedömning.

I en ytterligare studie med 1124 patienter - alla med svåra sår i munnen och nedsatt immunförsvar - såg man fullständig läkning av såren hos 21 procent efter endast tre dagars behandling med den nya medicinen. Hos 44 procent försvann smärtan helt efter tre dagar. Inga biverkningar kunde noteras.

Att få sår i munnen - på läkarspråk kallas det afte - startar oftast redan i barndomen och kan delas in i olika grupper beroende på hur allvarliga de är. Alla är såren är runda och har en gul eller grå botten. De minsta och vanligaste sorten är runt fem millimeter. Grupp två är större än så och tar upp till en månad på sig att läka. Dessa efterlämnar också ärrvävnad.
Den sista gruppen består av herpesliknade sår och består av flera små samtidigt. Dessa läker också på ungefär en månad.

Varför såren uppstår vet man fortfarande inte. Troligen finns det en genetisk komponent. De drabbade är vanligen i övrigt friska.
Hos en minoritet kan man spåra orsaksfaktorer som stress, trauma, rökstopp, menstruation eller födoämnesallergi.

Afte kan ibland också vara ett tecken på järnbrist, brist på folsyra och vitamin B12. Eller uppstå vid speciella sjukdomsstillstånd. Exempel på sådana är Crohns sjukdom (en svår tarmsjukdom), HIV-infektion, neutropeni (få vita blodkroppar) och andra tillstånd med nedsatt immunitet. Vid Behcets syndrom (?) ser man ofta större sår i munnen som vanligen kommer tillbaka och som läker långsamt.

Hos barn kan afte förekomma i samband med periodisk feber, halskatarr och tillsammans med lymfkörtelsvullnad i halsen. I en studie kunde man påvisa förekomst av magsårsbakterien Helicobacter pylori i såren, men det motbevisades i en annan studie.
Även höga halter av nitrat i dricksvatten har visat sig ge ökad risk för sår i munnen.
I botten handlar det om en immunologisk process där bland annat TNF-alfa antas spela en viktig roll.

Att ställa diagnos är lätt men specifika test saknas. Vad patienten själv berättar och utseendet på såren brukar vara nog. Oftast tar även doktorn blodprov för att kontrollera järnvärdet och antalet vita blodkroppar, som alltså kan påverka uppkomsten av afte.

Hittills har många olika medicineringar prövats men ingen medicin har haft riktigt bra resultat. Det första man gör är att försöka identifiera utlösande faktorer - som exempelvis allergi - för att ta bort dem. Munsköljning med klorhexidin kan ibland hjälpa.
Symtomen kan vidare kontrolleras med hydrokortison eller triamcinolon fyra gånger om dagen.

Det har också visat sig att den omdebatterade medicinen Neurosedyn - som på 50-talet visade sig ge svåra fosterskador - kan hjälpa mot afte.
Risken med en sådan medicin är fortfarande stor, Neurosedyn kan - förutom att den är mycket farlig vid graviditet - bland annat ge kroniska nervskador. Varför den hjälper så bra mot munsår är för att den hämmar aktiviteten i de histaminproducerande TNF-alfacellerna.

Men nu är den nya medicinen Amlexanox godkänd i USA och Kanada. I dagarna förväntas den släppas i Europa och därefter i övriga delar av världen. Därmed kan afte botas, till glädje för ett stort antal patienter.


Binnie WH et al. Amlenox oral paste: a novel treatment that accelerates the healing of aphtous ulcers. Compend Contin Educ Dent 1997; 18: 1120-1124.

Fridh G et al. Effect of a mouth rinse containing amyloglucosidase and glucose oxidase on recurrent aphtous ulcers in children and adolescents. Swed Dent J 1999; 23: 49-57.

Greer RO Jr et al. A double-blind study of topically applied 5% amlexanox in the treatment of aphtous ulcers. J Oral Maxillofac Surg 1993; 51: 243-248.

Scully C et al. Mouth ulcers and other causes of orofacial soreness and pain. British Medical Journal 2000; 321: 162-165.