MEDICIN - startsida
 Allergi, inflammation, skelett
 Beroende
 Cancer
 Egenvård
 Foster & barn
 Genetik
 Gynekologi & andrologi
 Hjärta & cirkulation
 Infektioner
 Luftvägar
 Matsmältning & nutrition
 Nervsystem & psykiatri
 Sjukvård & samhälle
 Urinvägar
 Ämnesomsättning & hormoner
 Ögon, öron, näsa, hals
 Bevaka vårdjobb
 HÄLSA - startsida
 Mat & dryck
 Föräldrar & barn
 Sex & relationer
 Njutning & skönhet
 Själ & psyke
 Träning & idrott
 Tandvård
ARTIKELARKIV
 En översikt...
 De 50 senaste
MEDICIN » Nervsystem & psykiatri
Hjärnans viktiga fleromättade fettsyror, del 1
De senaste åren har det skett stora forskningsgenombrott i förståelsen av många tillstånd som bland annat dyslexi, dyspraxi, DAMP/ADHD, autism, olika typer av depression och schizofreni. Även om omega-3-fettsyran DHA är den vanligaste fleromättade fettsyran i hjärna och näthinna är det omega-3-fettsyran EPA som har den viktigaste effekten vid dessa tillstånd. Detta betecknas som hjärnans fettsyraparadox!

Fett utgör 60 procent av hjärnans torrvikt!
Förebyggande och behandling av olika neurologiska och psykiatriska tillstånd har länge helt präglats av farmakologisk påverkan på signalsubstanser, receptorer och jonkanaler. Vad man ofta glömt bort är att hjärnans torrvikt till cirka 60 procent består av fett och till 15-20 procent av de viktiga fleromättade fettsyrorna dokosahexaensyra (22:5 omega-3) och arakidonsyra (20:4 omega-6). Vid tillstånd som bl a dyslexi, dyspraxi (svårigheter att samordna rörelser), DAMP/ADHD, autism, olika typer av depression och schizofreni har man nu med modern teknologi visat att det ofta föreligger minskad mängd av dessa två fettsyror. Orsaken är inte främst minskad bildning eller tillförsel av fettsyrorna utan att de lossnar för mycket. Detta beror på en för hög aktivitet av enzymet fosfolipas A2 (PLA2) (se nedanstående figur!) och vid schizofreni också på för låg aktivitet av ett annat enzym (FACL; Fettsyra Coenzym A Ligas) som skall hjälpa till att sätta tillbaka en fettsyra i cellmembranet.

Hjärnans och näthinnans cellmembran måste vara lättflytande
Den helt ledande modellen för cellmembraners funktion kallas fluid mosaic theory (den flytande mosaik-teorin). Den innebär att olika proteiner i cellmembranet (receptorer, jonkanaler m.m) måste lätt kunna flyta omkring för att fungera. Ofta måste de olika delarna av en receptor flyta ihop för att receptorn skall kunna fungera. Ju mer fleromättade fettsyror som finns i membranet desto bättre fungerar detta. Detta gäller i högsta grad i hjärncellerna och i näthinnans celler. Det finns nu starka indikationer för att för låg halt av vissa fleromättade fettsyror ger försämrad membranfunktion, något som man tror kan vara viktigt vid uppkomst av många av de ovannämnda sjukdomarna. I nedanstående figur illustreras betydelsen av starkt fleromättade fettsyror i cellmembranen. För att lagrade signalsubstanser skall kunna avges i synapsen och för att de olika delarna av receptorn skall förenas krävs rik tillgång till dessa fettsyror. Det har föreslagits att t ex depression kan bero på minskad mängd av dessa fettsyror. I den traditionella skolmedicinen tas inte hänsyn till detta utan man försöker istället förstärka effekten av serotoninet genom att hämma dess återupptag med SSRI-preparat.


Läkarstämman i Göteborg tidigt framme
Den store pionjären bakom fettsyrornas stora betydelse, David Horrobin, menade redan på 1970-talet att fettsyrasammansättningen av hjärncellernas membraner starkt påverkade funktionen av receptorer och jonkanaler. Joe Hibbeln vid National Institute of Alcohol Research i Bethesda, USA visade att lågt intag av omega-3-fettsyror i hela världen var förenat med ökad förekomst av depression (Hibbeln et al 1998). Senare visade han också att det fanns ett omvänt samband över hela världen mellan den gravida kvinnans förtäring av fisk och risken för att drabbas av depression efter förlossningen (postpartum-depression) (Hibbeln 2001). Ju högre fiskkonsumtion desto mindre risk. Professor Malcolm Peet från Sheffield (Peet et al) visade 1998 att patienter med depression hade minskade mängder av omega-3-fettsyror i sina röda blodkroppar. Fettsyrasammansättningen i dessa celler avspeglar nämligen sammansättningen i hjärnan på ett bra sätt. På Läkarstämman i Göteborg i november 2000 var Malcolm Peet från Sheffield inbjuden att tala över temat Fishing for the brain. Han redovisade där resultat av behandling av patienter med depression och schizofreni med fiskolja. Resultaten var rätt hyfsade. Liksom alla på den tiden antog han att det var DHA-innehållet i fiskoljan som gav den goda effekten. För att visa detta startade han en ny studie där patienterna antingen fick ren EPA eller ren DHA. Till sin stora förvåning fick han ingen säkerställd effekt med ren DHA men en mycket stark effekt med ren EPA. Det var här som hjärnans fettsyraparadox startade (Haglund 2001).

Effekt där SSRI-preparat inte hjälpte
I en följande studie deltog 70 patienter med depression där SSRI-preparat inte hjälpt. Deltagarna fick antingen ren EPA eller placeboolja. Efter 12 veckor behandling visades det att 79 procent av patienterna som fått i gram ren EPA per dag hade en mer än 50-procentig förbättring av symtomen vid depression, mätt med tre etablerade depressionsskalor. De som däremot fått 2 eller 4 gram ren EPA per dag fick ingen förbättring. I en dubbelblind kontrollerad studie från Harvard Medical School (Stoll et al 2001) fick 14 manodepressiva patienter EPA-rik olja och 16 patienter placeboolja under 4 månader. Av placebopatienterna fick 9 av 16 (56 procent) återfall av sjukdomen medan endast 1 av 14 (7 procent) av patienterna på EPA-rik olja återinsjuknade.

Ny EPA-rik fettsyrablandning (eye q) utvecklades
Den store pionjären David Horrobin var den som låg bakom den gamla DHA-rika oljan. Dess sammansättning grundades på den kunskap man hade då. När han förstod att han, och många andra, tänkt fel började man i Laxdale, Skottland att utveckla en EPA-rik olja som kunde användas av vanliga människor. Ren EPA var ju svårstyrt och bl a därför klassat som läkemedel. Genom en rad experiment kom han fram till att en olja som innehöll 4 delar EPA, 1 del DHA och en del gamma-linolensyra gav de bästa resultaten. Genom att blanda olja pressad från sardiner, ansjovis och pilchard (en större form av ansjovis) i vissa proportioner fick man fram en sådan olja. Denna olja döptes till Kirunalolja. För att också se till att hjärncellerna även fick tillräckligt med den viktiga arakidonsyra tillsatte man en viss mängd gamma-linolensyra (GLA). Oljan är stabiliserad med naturligt vitamin E. Denna olja, eye q, uppvisar nu stora forskningsframgångar över hela världen.

Fosterhjärnans utveckling
Vid 27 veckors ålder börjar fettsyror i starkt ökad omfattning att byggas in i fostrets hjärna.
Naturen har säkerställt att fostret får så mycket av de viktiga fleromättade fettsyrorna som möjligt. Livmoderkakan har nämligen en inbyggd mekanism som koncentrerar dessa från mammans blod. Fostrets blod kommer därför att innehålla dubbelt så mycket av fettsyrorna som mammans blod. Detta kan till och med leda till att mamman själv får viss brist. Vid födelsen har man maximalt antal hjärnceller, 1.000 miljarder, men dessa är långt ifrån färdigutvecklade. Utvecklingen fortsätter genom att utskott från hjärncellerna växer ut och får kontakt med stort antal andra hjärnceller. Detta pågår ända fram till pubertetens slut. Även den vuxna hjärnan har en ständig omsättning av fleromättade fettsyror.

Starka vetenskapliga bevis
1998 utfördes en studie på 21 fullgångna barn som under 4 månaders tid fick tillskott av EPA, DHA och arakidonsyra, medan 23 barn inte fick detta. Vid 10 månaders ålder undersöktes barnens problemlösningsförmåga. Studien visade att de barn som fått fettsyratillskott hade en signifikant bättre problemlösningsförmåga än kontrollgruppen. Höga problemlösningspoäng är förenat med högre intelligens senare under barndomen.

Bröstmjölk ännu överlägset flaskmjölk
Bröstmjölk är den bästa näring ett spädbarn kan få. Förutsatt att mamman tillför tillräckligt med de viktiga fleromättade fettsyrorna med kosten eller kosttillskott kommer bröstmjölken som regel att innehålla hög halt av EPA, DHA och arakidonsyra. I likhet med vad som hände i livmoderkakan, sker nu en koncentration av fettsyrorna till bröstmjölken. Det finns nu många studier som visar skillnader mellan barn som bröstuppfötts och de som fått flaskmjölk. Man ser bland annat skillnader i inlärningsförmåga och synfunktion. Konsumtion under graviditeten av föda eller kosttillskott rik på EPA och DHA har visat sig skydda mot läs- och skrivsvårigheter. Ett tillskott av det nya EPA-rika kosttillskottet kan vara viktigt för mamman och för barnets utveckling och intelligens.

Högintressanta resultat vid dyslexi och ADHD
Man beräknar att cirka 5-10 procent av våra barn visar tecken på dyslexi eller DAMP/ADHD och cirka 3-5 procent tecken på dyspraxi. Det som också är anmärkningsvärt är att ett barn med dyslexi i 30-50 procent av fallen också visar tecken på DAMP/ADHD. Detta saminsjuknande gäller också dyspraxi och autism. Det talar för att det vid dessa fyra tillstånd kan finnas en gemensam nämnare. Man tror nu att detta kan var för stor förlust i hjärncellernas membraner på grund av hög aktivitet av det ovannämnda enzymet PLA2. Vid FAND-mötet i Oxford september 2001 redovisades opublicerade mycket goda effekter med den nya EPA-rika oljan på barn med bl a dyslexi. I en i februari i år publicerad placebokontrollerad studie (Richardson et al 2002) uppvisade barn med ADHD klar förbättring efter att ha fått den nya EPA-rika oljan.

Många kost- och livsstilsfaktorer bakom brist på EPA, DHA och arakidonsyra
Omvandlingen av modersubstansen av omega-3-serien, alfa-linolensyra till EPA, går mycket långsamt. Orsaken är i de flesta fall att det enzym som skall starta vidareomvandlingen av alfa-linolensyra (delta-6-destaturas) är mycket känslig för många faktorer (se nedan!). I två välgjorda studier har endast 0.2 respektive 1 procent av tillförd alfa-linolensyra omvandlats till EPA. Den vidare omvandlingen av EPA till DHA går dock lätt. Bland faktorerna som kan ge brist på de viktiga fleromättade fettsyrorna märks:
Åldrande
Mättade fetter
Hydrogenerade fetter och transfettssyror
Förhöjda blodfetter
Förhöjt blodsocker och diabetes
Brist på zink och vitamin B6
Rökning
Högt koffeinintag
Hög alkoholkonsumtion
Stresshormoner
Virusinfektioner
Det finns därför många situationer där man bör tillföra EPA, DHA och gamma-linolensyra i form av fet fisk eller EPA-rik olja.

Räcker högt intag av fet fisk?
Intag av (fet) fisk 3-4 gånger i veckan kan säkert hjälpa människor som inte lider av sjukdomar som dyslexi, dyspraxi, DAMP/ADHD, autism, olika typer av depression och schizofreni. Vid de nämnda tillstånden är dock förlust av fettsyror troligen en viktigare orsak än nedsatt bildning/tillförsel. Som bekant är det få människor som äter (fet) fisk 3-4 gånger i veckan. Alarmerande lågt fiskintag ses särskilt hos barn och ungdomar och hos många äldre. Dessutom har vi problemet med Östersjö- och insjöfisk med högt innehåll av miljögifter som DDT, PCB och kvicksilver. Kvinnor i fertil ålder bör inte alls äta sådan fisk. För män rekommenderas intag högst en gång i veckan. Som nämnts är omvandlingen av alfa-linolensyra till EPA mycket långsam.

EPA-rik olja kan hjälpa i många fall
Bland de grupper som kan ha stor nytta av tillförsel av EPA-rik olja märks särskilt personer med låg konsumtion av (fet) fisk, personer med nedsatt bildning av EPA och DHA (se ovan!), gravida kvinnor och foster, nyfödda och barn och ungdomar upp till pubertetens slut samt äldre människor. Det är viktigt att man även tillför gamma-linolensyra (GLA). För låg tillgång till denna kan göra att barnet föds korta, med låg vikt, nedsatt huvudomfång och förändringar i hjärnan.

Många studier på gång i Sverige
På kort tid har redan flera kontrollerade studier med den nya EPA-rika oljan startats eller planerats i Sverige. Det gäller bland annat på Psykiatriska och Andrologiska klinikerna på Karolinska sjukhuset, Barnkliniken på Sahlgrenska sjukhuset och Barnkliniken vid Malmö/Lunds Universitetssjukhus.

Referenser:
Bennet CN et al. Gene targets related to phospolipid and fatty acid metabolism in schizophrenia and other psychiatric disorders: an update. Prostaglandins Leukotr Essent Fatty Acids 2000; 63: 47-59.

Haglund O. Hjärnan blir vad vi äter. Prosana 2001 nr. 4: 14-17.

Hibbeln JR. Fish consumption and major depression. Lancet 1998; 351: 1213.

Hibbeln JR. Seafood consumption, the DHA content of mother´s milk and prevalence of postpartum depression: a cross-national, ecologiccal analysis. J Affective Disorders 2001.

Peet M et al. Depletion of omega-3 fatty acid levels in red blood cell membranes of depressed patients. Biol Psychiatry 1998; 43: 315-319.

Peet M et al. Eikosapentaenoic acid (EPA) in the treatment of depression and schizophrenia. Research workshop on Fatty Acids in Neurodevelopmental Disorders. St Anne´s College, Oxford, Sept. 20-21 2001.

Richardson AJ et al. Fatty acid metabolism in neurodevelopmental disorder: a new perspective on associations between attention-deficit/hyperactivity disorder dyslexia, dyspraxia and the autistic spectrum. Prost Leuk Essent Fatty Acids 2000; 63: 1-9.

Richardson AJ et al. A randomized double-blind, placebo-controlled study of the effects of supplementation with highly unsaturated fatty acids on ADHD-related symtoms in children with specific learning difficulties. Prog Neuropsychopharmacol Psychiatry 2002; 25: 233-239.

Richardson AJ. Fatty acids in dyslexia, dyspraxia, ADHD and the autistic spectrum. 2002. In press.

Stoll AL. Fish consumption, depression, and suicidality in a general population. Arch Gen Psychiatry 2001; 58: 512-513.

Taylor KE et al. Dyslexia in adults is associated with clinical signs of fatty acid deficiency. Prost Leuk Essent Fatty Acids 2000; 63: 75-78.

Olle Haglund
Olle@medhag.com

Av -   Källa: Medical Link Datum: 02-03-01

Utskriftsformat Tipsa en vän!
<< < 1504 > >>
Relaterade artiklar
Samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet
Panikångest och depression kan behandlas via internet
En lövskog nära dig minskar stress
Omedveten inlärning använder gamla delar av hjärnan
Massage tröstar anhöriga efter dödsfall
Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan