Bakgrund:
Oxidation av det onda LDL-kolesterolet följt av upptag i makrofager (storätare) i kärlväggen med bildning av skumceller och fettstrimmor är viktiga steg vid uppkomst av ateroskleros (åderförkalkning). Många av de etablerade riskfaktorerna för ateroskleros har visat sig stimulera till bildning av fria syreradikaler i kärlväggens endotel. Dessa bidrar till oxideringen av LDL-partiklarna. Antioxidantiasystemet är avgörande för försvaret mot de fria radikalerna. Den mesta kunskapen finns om vitamin E och C och glutation (GSH). Mindre är känt om flavonoider och karotenoider i mat och dryck. En av de vanligaste karotenoiderna är lykopen, som de senaste åren fått stor uppmärksamhet både när det gäller försvar mot hjärt/kärlsjukdom och vissa former av cancer.
Studien:
Den aktuella studien avsåg att studera om låga halter i kroppen av olika karotenoider var förknippade med ökad risk för ateroskleros. 108 personer med måttlig-svår ateroskleros i bukaorta och 109 välmatchade kontroller deltog. De var 55 år eller äldre. Ateroskleros i form av förkalkningar i bukaorta registrerades med röntgen i nivå med första till fjärde ländkotorna. Förändringarna klasificerades som ansaknade, lätta, måttliga och svåra. Halten av karotenoiderna alfa-karoten, beta-karoten, beta-kryptoxantin, lutein, lykopen och zeaxantin mättes i blodet. Blodfetter, olika antropometriska mått, blodtryck och förekomst av hypertoni, rökning och diabetes registrerades också. Inverkan av de olika karotenoiderna analyserades med ålders- och könsjusterad regressionsanalys.
Resultat:
Serumhalten av lykopen var omvänt förknippad med ateroskleros i bukaorta mätt som grad av förkalkning. Riskförhållandet (Odds ratio) för ateroskleros för den fjärdedel (kvartil) av deltagarna som konsumerade mest lykopen jämfört med den fjärdedel som konsumerade minst var 0.55. Justering för andra riskfaktorer påverkade inte sambandet. Sambandet var extra starkt för rökare där riskförhållandet för de som konsumerade mest lykopen jämfört med de som konsumerade minst var hela 0.35, det vill säga hela 65 procent mindre ateroskleros. Man kunde i studien inte påvisa något samband med ateroskleros för de andra undersökta karotenoiderna.
Slutsats:
Studien talar för att lykopen, men inte de andra undersökta karotenoiderna, kan ha en viktig skyddande effekt vid utveckling av ateroskleros.
Kommentar:
Det finns nu åtskilliga epidemiologiska studier som talar för att lykopen har en skyddande effekt på hjärt/kärlsjukdom och cancer, bland annat i magtarmkanal och prostata. En omfattande översiktartikel om lykopen finns i Nutrition Reviews (Clinton 1998). Lykopen är den vanligaste karotenoiden i vår föda och den rikaste källan är tomater. Lykopen och andra karotenoider är dock hårt bundna till makromolekyler i de flesta födoämnen och absorptionen kan därför vara problematisk. Upphettning ökar starkt tillgängligheten men dessutom fordrar absorptionen i tarmen tillgång till galla och fettsyror. I en aktuell studie (Paetau et al 1999) mättes koncentrationen av lykopen i munslemhinneceller efter 4 veckors tillförsel av tomatjuice, kapslar med lykopen (lycopene beadlets) och en oljeberedning av tomat i kapslar (tomato oleoresin). De två sistnämna, men inte tomatjuice, gav en ökning av lykopenhalten i cellerna. I väntan på välkontrollerade prospektiva studier med lykopen kan ändå förtäring av lykopenrika grönsaker, särskilt tomatprodukter, starkt rekommenderas. Att beakta är dock att upptag av lykopen i tarmen kräver upphettning och/eller tillgång till fettsyror. Här kan olivolja, rapsolja eller fiskolja hjälpa till. Faktum är att man får i sig mer lykopen genom förtäring av tomatketchup och tomatpasta (även via pizza) än genom att äta en rå tomat utan olja!
Referenser:
Klipstein-Grobusch K et al. Serum carotenoids and atherosclerosis. The Rotterdam Study. Atherosclerosis 2000; 148: 49-56.
Clinton SK. Lead review article. Lycopene: Chemistry, biology, and implication for human health and disease. Nutrition Reviews 1998; 56: 35-51.
Paetau I et al. Carotenoids in human buccal mucosa cells after 4 wk of supplementation with tomato juice or lycopene supplements. Am J Clin Nutr 1999; 70: 490-94.
Olle Haglund
olle@medicallink.se
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
