Fysisk aktivitet för seniorer (Del 2)

Att vända på utvecklingen

Det är svårt att skilja ut om den muskulära degenerativa processen som följer med åldern är genetiskt förprogrammerad eller om det beror på sociala, mentala och psykologiska faktorer. Det synes dock klart att ett samband finns mellan åldrande och minskad fysik aktivitet oavsett de förändringar som sker i vävnaderna. Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet avsevärt kan bromsa eller förhindra många av de degenerativa förändringar som associeras med de åldersrelaterade förlusterna av styrka, uthållighet och flexibilitet.

Aerob träning
En nedgång i aerob kondition bidrar tydligt till nedsatt förflyttningsförmåga. Då de vardagliga kraven relativt närmar sig den maximala förmågan hos en äldre person minskar benägenheten att utföra dem (11). Processen kan dock förhindras genom träning. I en studie (12) med friska 60-70-åringar fann man att VO2-max ökade i genomsnitt 30% med aerob träning under en 6-månaders period. I en annan studie (13) utfördes ett 9-12 månaders program innefattande gång eller jogging 45 minuter 4 ggr/vecka, vilket ökade de aeroba kapaciteten med 24%. Dessa effekter ser ut att spegla anpassningen hos vävnaderna genom att öka den oxidativa kapaciteten ho muskulaturen genom att motverka den åldersbundna nedgången i kapillärisering och enzym- aktivitet. Potentiellt kan noggrant avvägd träning av äldre motsvara i stort samma vinster som görs av yngre individer. I en studie (14) mätte man mitokondriekoncentrationen i gastrocnemius- muskeln och fann 24-31% högre sådan hos äldre idrottare (medelålder 63 år) än hos 27-åriga löptränande, där båda grupperna sprang på samma tid.

Styrketräning
De mest dramatiska effekterna av träning för äldre finner man vid styrketräning. När man jämförde 68-åriga män (15) som styrketränat 12-17 år med 28-åriga män aktiva i aeroba idrotter visade sig quadriceps- och armbågsböjarmuskulaturens tjocklek och isometriska styrka vara likvärdiga mellan de båda grupperna. Det finns en växande mängd bevis för att styrketräning kan vara lika effektiv hos äldre som hos betydligt yngre (11). En annan studie (16) visade att ett 12-veckors styrketräningsprogram fördubblade lårextensorernas styrka och tredubblade lårflexorernas styrka hos äldre män, vilket motsvarade samma ökning hos yngre män.

En mindre, men nu klassisk studie (17), undersökte 10 sköra sjukhemsbundna åldringar (86-96 år), där man utförde ett högintensivt styrketräningsprogram under 8 veckor, som visade att quadricepsstyrkan ökade i medeltal 74%, muskeltjockleken med i medeltal 9%, och viktigast av allt visade studien på de kraftiga funktionella framgångar som följde styrke- och muskelmasseökningen. Gånghastigheten ökade med nästan 50% i medeltal och 2 av de 9 som slutförde programmet behövde inte längre förflyttningshjälpmedel.

I en större studie (18) med 100 sköra sjukhemspatienter i samma ålder som ovan fann man mindre men fortfarande kraftiga ökningar av muskelstyrka (i medeltal 13%) och funktionsförbättring såsom gång i trappor, gånghastighet och ökad spontan fysisk aktivitet.

Annan forskning visar på behovet av att förhindra funktions- nedsättningarna. En studie (19) med 1122 individer över 71 år visade på sambandet mellan funktionen hos de nedre extremiteterna och rörelsehandikapp 4 år senare. De med lägst gånghastighet, ballans och förmåga att resa sig upp från sittande på en stol hade 5 gånger så hög sannolikhet att vara rörelsehandikappad 4 år senare. En annan studie (20) fann att löptränande mellan 50 och 72 år hade signifikant lägre sannolikhet än kontrollgruppen att vara rörelsehandikappad 8 år senare.

Resultat
De var inte alltför länge sedan som man ansåg - även vi läkare- att efter en viss ålder lönade sig inte fysisk aktivitet, och kunde dessutom vara skadligt. Det står nu klart att de flesta äldre har stor nytta av fysisk aktivitet, och till och med kanske utgör den viktigaste målgruppen när det gäller att stimulera sådan. Inte bara sjukvårdsbudget, utan framför allt varje enskild individ kan göra stora, direkta vinster i detta. Vi behöver därför en medveten satsning på området i att utföra detta i praktiken. Ett gott tecken är att Folkhälsoinstitutet av regeringen fått i uppdrag att genomföra Fysiska Aktivitetens År, 2001, som utlysts av FN. I denna satsning ingår bl a att samla det vetenskapliga underlaget för fysisk aktivitet för att behandla och förebygga sjukdom, samt att ge "praktikmanualer" för hur man genomför detta vid olika tillstånd. Den kommer att publiceras på internet under namnet FYSS och planeras börja vara tillgänglig under våren. En konsensuskonferens kommer också att hållas i Falun under våren 2000, och som är öppen för de som är intresserade. All information finns samlad på Folkhälsoinstitutets hemsida, eller i skrift via Koordinationskansliet i Stockholm (tel. 08-6699451).

Referenser:
11. Evans WJ: Exercise, nutrition, and aging. Clin Geriatr Med 1995;11(4):725-734.

12. Seals DR, Hagberg JM, Hurley BF, et al: Endurance training in older men and women. I:
cardiovascular responses to exercise. J Appl Physiol 1984;57(4):1024-1029.

13. Coggan AR, Spina RJ, King DS, et al: Skeletal muscle adaptations to endurance training in 60- to 70-year-old men and women. J Appl Physiol 1992;72(5):1780-1786.

14. Coggan AR, Spina RJ, Rogers MA, et al: Histochemical and enzymatic characteristics of skeletal muscle in master athletes. J Appl Physiol 1990;68(5):1896-1901.

15. Klitgaard H, Zhou M, Schiaffino S, et al: Ageing alters the myosin heavy chain composition of single fibres from human skeletal muscle. Acta Physiol Scand 1990;140(1):55-62.

16. Frontera WR, Meredith CN, O'Reilly KP, et al: Strength conditioning in older men: skeletal muscle hypertrophy and improved function. J Appl Physiol 1988;64 (3):1038-1044.

17. Fiatarone MA, Marks EC, Ryan ND, et al: High-intensity training in nonagenarians: effect on skeletal muscle. JAMA 1990;263(22):3029-3034.

18. Fiatarone MA, O'Neill EF, Ryan ND, et al: Exercise training and nutritional supplementation for physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330 (25):1769-1775.

19. Guralnik JM, Ferrucci L, Simonsick EM, et al: Lower-extremity function in persons over the age of 70 years as a predictor of subsequent disability. N Engl J Med 1995;332 (9): 556-561.

20. Fries JF, Singh G, Morfeld D, et al: Running and the development of disability with age. Ann Intern Med 1994;121(7):502-509.

Dan Leijonwall
Leg. Läkare
Idrottsläkare