Tuggummi eller den så kallade "evighetskaramellen" är en mycket gammal företeelse. Här i Norden tuggade vi på grankåda, medan indianerna tuggade på torkad växtsaft, så kallad "chicle", som när den smaksattes var en direkt föregångare till dagens tuggummi.
Tuggummi består av tuggummibas, socker, stärkelsesirap eller andra sötningsmedel, aromämnen och olika konsistensgivare. Själva tuggummibasen är gjort av gummi (utgör en femtedel av tuggummit) och ger sötsaken dess karakteristiska egenskaper. Förr var basen gjord av naturgummi från olika typer av gummiträd, men idag är den nästan alltid syntetiskt framställd. Enligt Nationalencyklopedin finns det två typer av tuggummi, chewing gum och bubbelgum.
Minskar kariesskador
Utvecklandet av sockerfria tuggummi har inneburit att tuggummituggare fått ett tuggummi som inte ger hål i tänderna. Det är till och med så att sockerfria tuggummi minskar benägenheten att få karies. Den positiva effekten av att tugga på tuggummi för att motverka kariesskador är väl dokumenterad. Studier har visat att ett regelbundet användande av 2-3 tuggummi per dag kan minska antalet kariesskador med mellan 25-50 procent.
Karieshämningen beror framför allt på att salivproduktionen ökar, dels genom att smaklökarna stimuleras och dels genom själva tuggningen. Den ökade mängden saliv spolar snabbare rent i munnen, samtidigt som den innehåller ämnen som neutraliserar de syror som bakterierna bildar snabbare. Effekten på saliven av sockerfria sugtabletter är lika god som användandet av tuggummi, förutsatt att man suger lika länge som man annars skulle tugga. Rekommendationen är en tugg- eller sugtid på minst 10 minuter.
Xylitol
De sötningsmedel som används idag är framför allt sorbitol och xylitol. Huruvida dessa sötningsmedel i sig har en egen aktiv karieshämmande effekt, förutom att de ersätter sockret, har diskuterats. Vad gäller xylitol finns det många vetenskapliga undersökningar som tyder på att det minskar mängden plack och antalet mutansbakterier mer än andra sötningsmedel. Men det finns också studier som inte kan styrka detta.
Fluor ger bättre munhälsa
Tuggummi används också som bärare av terapeutiska medel för att aktivt förbättra munhälsan ytterligare. Till dem hör fluor, bikarbonat och urea, där effekten är bäst dokumenterad för fluor.
Fluor som tillsats i tuggummi (Fludent, Fluorette) används numera mycket i Sverige. Fluortuggummi är lämpligt att använda om man både behöver ett salivstimulerande preparat och fluor. Fluoren gör att det tar längre tid för ett hål att bildas, men kan även få små ytliga kariesangrepp att läka ut.
Att tugga en bit tuggummi för att rensa tänderna efter en måltid är, den bästa tänkbara vård, menar tandläkare Karin Sjögren, fluorforskare i Göteborg. Om man tuggar i minst 15 minuter och samtidigt tänker på att flytta runt tuggummit i hela munnen så får man bäst spridning av fluorjonerna.
Spekulationer har förekommit huruvida tuggummituggande kan öka produktionen av tandsten. Det ökade salivflödet ger en mer basisk saliv, varmed benägenheten för tandstensbildning skulle öka.
Hypotesen testades nyligen i Göteborg. Man lät försökspersoner tugga sockerfria tuggummi upp till 100 minuter per dag i tre månader. Någon ökning av tandstensbildningen kunde inte noteras. Försöket gjordes också med tuggummi innehållande urea (finns i V6) som terapeutisk tillsats. Inte heller här sågs en ökning av tandstensmängden hos försökspersonerna.
Urea finns naturligt i saliven och sönderdelas av bakteriella enzym till ammoniak som är basiskt. Det finns studier som visat att urea i tuggummi gör placket mer basiskt.
Framtiden kommer säkert att visa en tuggummimarknad med en uppsjö av olika tuggummi hårdlanserade med hjälp av olika "terapeutiska" beståndsdelar. Man kan då komma ihåg att det tar många år att visa att ett tuggummi har en anti-karies effekt och att man kommer väldigt långt med att tugga sockerfritt eller suga på en tablett några minuter efter varje måltid.
Av -
Källa: PrimaVi
Datum: 00-03-24
|