Tidig infektion skydd mot allergier?
Pressmeddelande från Stockholms universitet 2009-06-10

Under de senaste decennierna har allergier blivit allt vanligare. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför vissa utvecklar allergier, men en stark riskfaktor är om mamman är allergisk. Förändrade livsstilsfaktorer anses spela en stor roll i sammanhanget och flera studier tyder på att en tidig exponering för bakterier och virus kan minska risken för allergier senare i livet.

En avhandling i immunologi vid Stockholms universitet visar nu även på ett samband mellan en infektion med herpesviruset Epstein-Barr hos små barn och skydd mot att bilda antikroppar mot allergiframkallande ämnen.
Vid en infektion har kroppen två typer av immunsvar som skydd - medfödd immunitet och förvärvad immunitet. I sin avhandling studerar Shanie Saghafian Hedengren monocyter, en typ av vita blodkroppar, som hör till den medfödda immuniteten.

- Den medfödda immuniteten spelar en avgörande roll i livets början som skydd mot bakterier och andra mikrober eftersom det förvärvade immunsystemet då inte är fullt utvecklat. Dessutom formas den förvärvade immuniteten och dess minne av "kommunikationsmolekyler som initialt skickas ut av bland annat monocyterna. En obalanserad monocytfunktion, till följd av lägre stimulans via mikrober och virus tidigt i livet, skulle kunna ha en viktig roll i utveckling av allergier, menar Shanie Saghafian Hedengren.

I avhandlingen följs en grupp med barn från födelsen fram till fem års ålder. Avhandlingen visar på ett samband mellan Epstein-Barr virus (EBV)-infektion före två års ålder och en lägre risk mot att bilda antikroppar mot allergiframkallande ämnen, så kallad allergisk sensibilisering. Av intresse är också att en EBV-infektion efter två års ålder relaterades till en högre risk för sensibilisering hos femåringarna.

EBV är ett vanligt herpesvirus som majoriteten av jordens befolkning bär på livet ut. Det är ett mycket framgångsrikt virus som vanligtvis sprids via saliv och infekterar människor tidigt i livet. De flesta märker knappt ens när deras barn drabbas av infektionen.

- Att få EBV senare i livet kan orsaka körtelfeber, som utlöser ett mer aggressivt immunsvar, och i takt med ökad välfärd har man registrerat ett ökat antal fall av körtelfeber. Kanske är det ur ett evolutionärt perspektiv fördelaktigare för både viruset och dess värd att mötas tidigt i livet, menar Shanie Saghafian Hedengren.

Avhandlingen visar även att den medfödda immuniteten hos EBV-infekterade barn reagerar på ett hämmat sätt, vilket kan förklara varför tidig infektion i regel är utan symptom. Fynden står i kontrast till vedertagen kunskap om vad man kunde förvänta sig i denna grupp med lägre risk för sensibilisering. Dessutom har Shanie Saghafian Hedengren visat att nyfödda barn har ett sämre monocytsvar mot mikrober fram till två års ålder om de har en allergisk mamma.

- Icke desto mindre behöver dessa högriskbarn en adekvat immunstimulans tidigt i livet för att minska risken för allergier. Kort sagt, massor av kärlek till de yngsta i form av många och blöta pussar, sammanfattar Shanie Saghafian Hedengren.

Avhandlingens titel: Microbial and maternal influeces om allergic sensitization during childhood: defining a role for monocytes.


Ytterligare information: Shanie Saghafian Hedengren, Avdelningen för immunologi, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, tfn 070-718 56 06, e-post shanie@imun.su.se Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=12201&a=64543.