Antibiotika bör inte ges för ofarliga bakterier i urinen
Pressmeddelande från Uppsala universitet 2008-10-13

Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället.

Användningen av antibiotika är relativt sett högre bland äldre och i åldersgruppen 80+ är anledningen i hälften av fallen misstänkt eller säkerställd urinvägsinfektion. Men ofta ges antibiotika helt i onödan. Sedan tidigare vet man att asymptomatisk bakterieuri, ABU, är vanligt hos äldre med sämre hälsa, något som distriktsläkare och sköterskor möter dagligen. Dessa bakterier är helt ofarliga och ger inga symptom och behöver inte behandlas med antibiotika. Ändå ges inte sällan sådan behandling. Eftersom symtomen ofta är svåra att tolka hos äldre kan det ibland vara svårt att avgöra om bakterier i urinen är ett tecken på en urinvägsinfektion eller inte.
- Detta är ett problem eftersom det finns ett samband mellan hög användning av antibiotika och utveckling av resistenta bakteriestammar. När det gäller urinvägsinfektion blir det t ex allt vanligare med bakterier som är resistenta mot många olika sorters antibiotika, s k multiresistenta stammar. Därför är det viktigt att minska all onödig användning av antibiotika., säger Nils Rodhe.

Avhandlingen visar att dessa ofarliga bakterier i urinen är mycket vanliga även hos helt friska äldre, de fanns hos var femte kvinna och var tionde man över 80 år. Vid upprepad provtagning framkom att 60 procent av dem som haft bakterier vid ett provtillfälle fortfarande hade det efter 18 månader. Mer än var tredje kvinna och var femte man hade ABU vid åtminstone en av tre provtagningar.

- Men de flesta hade bytt bakteriestam, vilket visar att ABU hos äldre inte är något stationärt tillstånd.

För att söka efter sätt att skilja mellan dessa tillstånd har Nils Rodhe jämfört halten av vita blodkroppar, mätt som leukocysteras på den vanliga urinstickan, och s k cytokiner (små budbäraräggviteämnen, aktiva i kroppens infektionsförsvar) i urinprov från äldre med typisk blåskatarr och i urinprov från äldre med ABU. Man fann högre halter av leukocytesteras och cytokinen IL-6 vid blåskatarr än vid ABU.

- Detta skulle kunna utnyttjas i svårbedömda fall för att avgöra om det alls handlar om urinvägsinfektion, dvs om antibiotika kan vara till nytta för patienten. I framtiden skulle kanske även IL-6 kunna mätas med hjälp av vanlig urinsticka, säger Nils Rodhe.

För mer information, kontakta Nils Rodhe, tel: 073-783 61 95, nils.rodhe@ltdalarna.se