Diabetes hos invandrarbarn ställer större krav på vårdpersonalen
Pressmeddelande frånNordiska högskolan för folkhälsovetenskap 2008-01-21

Barn och unga med icke västerländsk invandrarbakgrund har sämre kontroll på sin diabetessjukdom än vad etniskt danska barn och ungdomar har. Därför bör man ställa större krav på specialanpassad undervisning för både föräldrarna och barnen och på ökad kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Detta visar en avhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

Att barn och unga med invandrarbakgrund har sämre kontroll på sin diabetes kan delvis förklaras av att diabetesundervisningen inte är tillräckligt anpassad till deras föräldrars behov och förutsättningar, menar Lene Povlsen, diabetessjuksköterska och tidigare anställd vid Danmarks största barndiabetescenter på Glostrup Hospital i Köpenhamn.
Hennes avhandling visar att invandrar- och flyktingfamiljer med icke västerländsk bakgrund hade annorlunda förutsättningar för att lära in och bemästra en kronisk sjukdom hos sina barn. Detta jämfört med etniskt danska familjer. Huvudparten av föräldrarna, som primärt var första generationens invandrare, hade begränsad skol- och utbildningsbakgrund; detta gällde inte minst mödrarna som dessutom var de som hade huvudansvaret för att passa barnen. Många önskade tolk trots att de bott åtskilliga år i Danmark.

- Föräldrarna visade sig speciellt ha svårigheter med att stötta barnen tillräckligt och att anpassa livet med sjukdomen till sina principer för gott föräldraskap. De upplevde framför allt de dagliga insulininjektionerna som en bestraffning för barnet, även flera år efter diagnosen. De var även osäkra på vårdpersonalens kompetens och på om barnet verkligen fick den bästa vården, säger Lene Povlsen.

Resultatet understryker även att familjerna inbördes är mycket olika och kräver skräddarsydd undervisning efter varje familjemedlems förutsättningar och behov. "Peer Education" (det vill säga undervisning av en person/förälder till diabetesbarn med liknade erfarenhet som de själva) bör övervägas. Samtidigt bör barnen och ungdomarna få egen, specialanpassad utbildning.

Sammanfattningsvis föreslås att vårdpersonalen får en ökad kulturell kompetens och insikt i vikten av ett flexibelt bemötande i undervisningen av familjer med annan etnisk bakgrund. Samtidigt finns det behov av en tätare, mer stöttande och förtroendefull relation mellan familjerna och vårdpersonalen. Detta för att skapa ett bättre klimat för inlärning och därigenom få en bättre metabolisk kontroll på barnets diabetes.

Avhandlingen är skriven av:
Lene Povlsen, diabetessygeplejerske, MPH, MScPH; telefon: +45 3647 4607; +45 2625 2264 e-post: Lpovlsen@image.dk

Handledare: Professor Karin Ringsberg; telefon: +46-31-69 39 71, e-post: karin.ringsberg@nhv.se
Professor Ingvar Karlberg, telefon: +46-0733768003
e-post: ingvar.karlberg@chsa.med.gu.se

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.

Avhandlingens titel: Diabetes in children and adolescents from non-western immigrant families - health education, support and collaboration.

Avhandlingen försvaras tisdagen den 22 januari, klockan 13:00, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.