Deprimerade högstadieflickor har sämre blodkärl Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tonåriga flickor som själva uppger att de är stressade, deprimerade eller arga har oftare tidiga tecken på åderförkalkning i sina blodkärl. Hos pojkar finns inte samma koppling. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
I studien ingick 136 flickor och 112 pojkar mellan 12 och 16 år i Göteborg. Barnen fick själva uppskatta sin psykiska hälsa i ett formulär som bland annat mäter stress, ilska, depression och ångest.
Deras svar jämfördes sedan med undersökningar av barnens blodkärl. Flickor som själva uppgav att de mådde psykiskt dåligt hade i större utsträckning försämrad kärlfunktion.
- Deras blodkärl var mindre elastiska och bland vuxna anses det vara ett tidigt tecken på begynnande åderförkalkning. Ändå kan vi inte säga att det är deras sämre psykiska hälsa som är orsaken. Det är mycket möjligt att det finns andra faktorer som både påverkar den psykiska hälsan och blodkärlen, säger läkaren Walter Osika.
Undersökningen visar att föräldrarnas utbildning kan vara en sådan faktor. Flickor vars föräldrar hade en lägre utbildning uppgav oftare att de mådde psykisk dåligt och hade också överlag sämre kärlfunktion. Andra sociala faktorer, som etnicitet, eller om föräldrarna var arbetslösa eller frånskilda tycktes inte spela någon roll.
Hos högstadiepojkarna märktes inte samma koppling mellan psykisk ohälsa och sämre blodkärlsfunktion, men forskarna lade märke till ett annat samband. Killar som själva uppgav att de hade ett normbrytande beteende hade ofta bättre kärlfunktion.
- Högstadiekillar som själva uppgav att de till exempel inte gör som lärare eller föräldrarna säger hade bättre kärlfunktion, men det går inte att dra några långtgående slutsatser. Det kan till exempel vara ett utslag av att killar och tjejer rapporterar sådant beteende olika i sådana här formulär, säger Walter Osika.
Avhandlingen visar också att flickor i mellanstadiet som själva uppgett att de är stressade, arga eller deprimerade har högre nivåer av stresshormonet kortisol i sin saliv.
I denna studie ingick 50 flickor och 34 pojkar mellan nio och tolv år i Karlskoga. Inte heller i denna studie syntes samma samband hos pojkarna.
Det är känt sedan tidigare att det finns en koppling mellan depression och stress och insjuknande i hjärtinfarkt hos vuxna, men för första gången visar denna avhandling på ett samband mellan självskattad psykologisk hälsa och kärlfunktion redan hos skolbarn.
- Vi måste uppmärksamma psykosociala förhållanden i större utsträckning, eftersom de kan vara betydelsefulla när det gäller förebyggande av hjärtkärlsjukdomar redan i barndomen, utöver blodfetter, blodtryck och övervikt, säger Walter Osika.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: Self-perceived Psychological Health and Vascular Changes in Childhood
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
