Trots att det är få människor i Sverige som drabbas av brännskador, cirka 16 per 100 000 invånare, har brännskadebehandling en särställning inom vården.
För det första är en stor brännskada en av de största skador en människa kan drabbas av men ändå överleva.
För det andra kräver brännskadan en lång, besvärlig och kostsam behandling. Därför är det särskilt viktigt att inte bara fokusera på den akuta behandlingsfasen utan också se till att det går bra för patienterna när de skall återvända till vardagen efter utskrivningen från sjukhuset.
I sin avhandling beskriver Aili Low resultat från olika studier som undersöker hur det har gått för brännskadepatienterna efter skadan och som försöker att identifiera olika faktorer som kan påverka förloppet.
Studierna undersöker förekomsten av klåda, mardrömmar och kronisk stress efter brännskador, men också hur psykiatriska problem före skadan kan påverka den upplevda hälsan efter skadan.
- Vi fann att inte bara skadans storlek, utan också patientens personlighet och hur den enskilde hanterar händelsen, påverkar förekomsten av klåda och mardrömmar efter skadan, säger Aili Low.
Förekomsten av frekventa mardrömmar hade ett tydligt samband med kronisk stress, vilket innebär att mardrömsförekomst kan användas som s.k. screening-fråga för stress efter skador. När det gällde psykiatriska problem före brännskadan påverkade de hur patienterna upplevde sin hälsa ett år efter brännskadan.
- Ökat medvetande och kunskap om samband mellan psykiska faktorer och förekomsten av problem efter brännskador borde kunna förbättra behandling, rehabilitering och återanpassning av brännskadepatienterna, säger Aili Low.
Uppsala är en av tre platser i världen med ett omfattande rehabiliteringsprogram för brännskadepatienter, de andra finns i USA och Holland. Det svenska programmet är det statistiskt mest kompletta, deltagandet omfattar 70 procent av patienterna.
Av -
Källa: forskning.se
Datum: 07-04-13
|
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
