Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 MEDICIN - startsida
 Allergi, inflammation, skelett
 Beroende
 Cancer
 Egenvård
 Foster & barn
 Genetik
 Gynekologi & andrologi
 Hjärta & cirkulation
 Infektioner
 Luftvägar
 Matsmältning & nutrition
 Nervsystem & psykiatri
 Sjukvård & samhälle
 Urinvägar
 Ämnesomsättning & hormoner
 Ögon, öron, näsa, hals
 Bevaka vårdjobb
 HÄLSA - startsida
 Mat & dryck
 Föräldrar & barn
 Sex & relationer
 Njutning & skönhet
 Själ & psyke
 Träning & idrott
 Tandvård
ARTIKELARKIV
 En översikt...
 De 50 senaste
 MEDICIN » Foster & barn
Blodprov visar om graviditetsklåda behöver åtgärdas
Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Graviditetsklåda är oftast helt ofarligt, om än mycket obehagligt. I vissa fall kan klådan innebära vissa risker för fostret. Men med ett enkelt blodprov går det att ta reda på mer om klådan och vid behov sätta in åtgärder. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Ungefär två av hundra gravida i Sverige drabbas under senare delen av graviditeten av klåda. Klådan kan uppkomma över hela kroppen, men är i typiska fall mest intensiv i handflator och fotsulor. Tillståndet kan vara mycket besvärligt. Eftersom klådan är som värst nattetid medför den ofta svåra sömnrubbningar.

- Vi vet inte säkert vad tillståndet beror på, men en orsak kan vara en ärftligt betingad rubbning av leverfunktionen, säger överläkare Anna Glantz som skrivit en avhandling om graviditetsklåda.

Det har tidigare varit en allmänt utbredd uppfattning att sjukdomen är ett irriterande, men ofarligt tillstånd för både mor och barn. Anna Glantz har i sitt avhandlingsarbete undersökt förekomsten av graviditetsklåda och frekvensen av komplikationer hos drabbade kvinnor och deras foster. Hon har också jämfört effekten av två olika läkemedel som kan användas för att lindra besvären.

Anna Glantz visar i sin avhandling att det genom ett enkelt blodprov går att se hur farlig klådan är. Genom att i blodet titta på halten av gallsyror går det nämligen att se vilken risk fostret utsätts för.

Ungefär åtta av tio drabbade kvinnor har en mild och ofarlig form av sjukdomen med låga gallsyrenivåer. Men hos resterande drabbade är nivåerna så höga att de kan öka risken för komplikationer under graviditeten. I dessa fall finns en ökad risk för att barnet föds för tidigt, att barnet bajsar i fostervattnet vilket i sin tur kan leda till olika komplikationer och att barnet blir så utmattat under förlossningen att det måste förlösas med akut kejsarsnitt eller sugklocka. Det kan även vara så att det i dessa fall finns en viss ökad risk för fosterdöd innan värkarna kommer igång.

- Den nya tekniken att mäta svårighetsgraden av graviditetsklåda genom ett enkelt blodprov ger möjlighet att hitta de graviditeter där fostret löper en ökad risk, säger Anna Glantz.

Studien visade också att i de fall där den gravida kvinnan har höga halter av gallsyror i blodet är det bästa alternativet att sätta igång förlossningen, förutsatt att graviditetslängden medger detta. Om graviditeten inte har gått så långt att det är möjligt, går det i stället att sänka gallsyrenivåerna och lindra den svåra, sömnstörande klådan med läkemedelsbehandling.

Det läkemedel som var effektivast i studien heter ursodeoxycholsyra och kallas för isbjörnsgalla. Ämnet förekommer i gallan hos alla däggdjur, fast i rikligast mängd hos isbjörnar.

- Denna medicinering kan komma att ha stor betydelse för kvinnor med graviditetsklåda eftersom de ofta har svår, sömnstörande klåda i flera månader före förlossningen, säger Anna Glantz.

Trots att studien är den största i världen rörande gravida kvinnor med klåda, totalt ingick 820 personer varav 130 fick testa läkemedel, är den för liten för att kunna visa om behandling med läkemedel även kan sänka komplikationsfrekvenserna. Ytterligare studier behövs därför inom området.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gynekologi och obstetrik
Avhandlingens titel: Intrahepatic cholestasis of pregnancy
Avhandlingen är försvarad.

Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Anna Glantz, telefon: 0703637 685, 031343 4027, e-post: anna.glantz@vgregion.se

Handledare:
Professor Lars-Åke Mattsson, telefon: 031343 4100, e-post: lars-ake.mattsson@vgregion.se

Av -   Källa: Forskning.se Datum: 06-04-05

Utskriftsformat Tipsa en vän!
<< < 2430 > >>
Relaterade artiklar
Fler spädbarn bör få järntillskott
Från kuvösen till studentexamen - så klarar sig de för tidigt födda
Bättre prognos för barn som föds med svår akut syrebrist
Magnetkamera förbättrar diagnostiken av fostermissbildningar
Språkstörning hos barn kan bero på epileptisk hjärnaktivitet
Annonser

Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan