Den identifierade kandidatgenen kallas QKI. Att den är en kandidatgen för schizofreni innebär att den är en möjlig delorsak till sjukdomen. Hos människa är genen sannolikt viktig för utvecklingen av myelin, en isoleringssubstans i nervsystemet. Tidigare studier har visat att schizofreni vanligen bryter ut vid en tidpunkt när hjärnan, om den utvecklas normalt, får en ökad halt av myelin.
Karolina Åberg, som jobbar i forskargruppen för beteendegenetik, har sett att QKI är mindre aktiv hos schizofrena patienter, vilket antagligen leder till att myelinet inte utvecklas som det ska. Tidigare studier har visat att QKI är den gen som styr produktionen av myelin hos möss.
- Nästa steg blir att göra experiment på genen i humana cellinjer i provrör, säger hon.
Karolina Åberg har också hittat en variant av genen, som verkar vara mer vanlig hos schizofrena patienter än hos friska personer. Förändringen av genen är ärftlig och tros, i kombination med andra faktorer, kunna leda till att schizofreni utvecklas.
Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomar som i genomsnitt drabbar en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet. Karolina Åberg hoppas att hennes forskningsresultat kan bidra till bättre behandlingsmetoder för schizofrena patienter.
- Men det är långt kvar. Om man satsar ekonomiska resurser på området tar det nog ändå 10 år, säger hon.
Karolina Åberg kan nås på tel: 018-471 64 68, mobil: 0739-81 13 86 eller e-post: karolina.aberg@ebc.uu.se
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
