I VARFÖR sluta röka?
Nikotinet i sig självt är således, vad vi vet, inte farligt för redan nikotinberoende vuxna, och orsakar inga påvisade sjukdomar hos dessa. Rent nikotin är väl undersökt och beprövat sedan 1967
[25,
26,
30].
Det orsakar ingen cancer och ger inga ärftliga skador
[15].
(Se även om de rena nikotinprodukterna i kapitel 3
"HUR man lättast slutar röka", ...)
Även svenskt snus slipper numera ha cancervarning på dosorna.
Torkad tobak innehåller även andra gifter förutom nikotin, bl.a. nitrosaminer, som är
cancerframkallande. I det svenska fuktiga snuset har mängden nitrosaminer minskats så
mycket att det enligt Livsmedelsverk och Socialstyrelse inte längre är cancerframkallande, vilket
övriga tobakssorter således är
[15,
25,
29,
30].
2.1 Nervgift
2.1.1 Hos icke tillvanda
Dock är ju även nikotin ett nervgift och är farligt för personer som inte är tillvanda till nikotin.
De skadligaste effekterna:
Hos icke tillvanda ger nikotin påtagligt höjd hjärtrytm, förhöjt blodtryck och påtagligt sammandragande effekt på framför allt perifiera blodkärl, t.ex. i händer och fötter. Det kan i hög dos orsaka hjärtarrytmi och kan döda i paralys och hjärtstillestånd. Risken är stor för småbarn, som får möjlighet att äta fimpar. På 1700-talet användes nikotinet allmänt som insektsgift och var förbjudet att använda för vanligt folk
[16].
Andra skadliga effekter av nikotin är t.ex. påverkan på fostrets hjärna under graviditet.
(se även
"Fostret påverkas av nikotin".)
[24].
2.1.2 Hos redan tillvanda
En helt annan effekt har nikotinet däremot hos nikotintillvanda personer
[16].
Hos nikotintillvanda personer är de kända skadliga effekterna, även vid hög nikotinhalt i blodet, betydligt svagare än hos de icke tillvanda. Den kärlsammandragande effekten är liten hos
de friska perifiera blodkärlen (hos nikotintillvanda). I någon mån ökar blodtrycket och hjärtrytmen jämfört med hos de icke tillvanda. Om de nikotintillvanda personerna redan har förkalkade kärl, torde just dessa kärl inte kunna ändra form
[16].
Toleransen för nikotin skyddar alltså redan nikotinberoende personer från allvarliga reaktioner
[16].
2.2 Hur nikotinet påverkar kroppen hos redan nikotintillvanda
De mest märkbara sätten som nikotinet påverkar kroppen med:
2.2.1 Dopaminsystemet
Nikotin stimulerar nervcellernas normala funktioner i dopaminsystemet
[16].
Detta finns i "Lust-begär- belönings- centrum" i "Limbiska systemet" som ligger i de basala och ålderdomliga delarna av hjärnan mellan de två stora hjärnhalvorna och finns hos alla ryggradsdjur. Upptäckten av dopaminsystemet belönades med Nobelpriset år 2000 och även nikotinets inverkan på detta uppmärksammades då i massmedia.
Dopaminsynapsen:
Dessa limbiska nervceller når med sina ändar andra nervcellsändar i s.k. synapser
[16]. Dessa limbiska nervceller styr de andra nervcellerna med signalsubstansen dopamin, som således bildas inne i dopaminsystemets synapser. För att dopamin skall bildas och släppas ut, krävs att en annan i kroppen vanlig signalsubstans acetylcholin sätter sig fast på särskilda
jonkanaler, som också kallas receptorer eller mottagare och finns på nervändarnas cellväggar i synapserna
( se fig.2 på dopaminsynapsen).
Nikotinreceptorer:
Emellertid råkar nikotin fastna ännu bättre på dessa acetylkolinmottagare och kan därmed stimulera nervändarna till dopaminfrisättning i synapserna. Tämligen snabbt bildas särskilda nikotinmottagare
[16]
på dessa nervändar och därvid ökas möjligheten till dopaminfrisättning.
De ursprungliga acetylkolinmottagarna i synapserna finns ju kvar och tillsammans med
de nya nikotinmottagarna blir mycket mer dopamin både tillverkat och frisläppt
än tidigare.
Genom att särskilda nikotinmottagare bildats, bildas också toleransen för nikotin.
För att röka sig till en tolerans för nikotin, tar det cirka 60 cigaretter under relativt
kort tidsrymd. Dessförinnan mår man illa av nikotinintaget.
Med nikotinreceptorer fungerar dopaminsynapsen fortfarande på normalt sätt.
Figur 2: Dopaminsynapsen
 |
För att dopaminsynapsen skall fungera normalt, får dock inte alltför mycket dopamin frisläppas och ligga
kvar och översvämma synapserna
[16,
18].
Därför sker alltid en viss återresorption av dopamin tillbaka in
i den nervcellsänden som bildar dopamin. Detta sker med särskilda små ämnen, som kallas återupptagare
och mängden av dessa ökar, när nikotinreceptorer ger ökad frisättning av dopamin och mer dopamin
kan återföras in i nervcellsänden och på det viset återanvändas.
Så förhindras översvämning av fritt dopamin i synapserna och synapserna kan fortsätta att
fungera på fysiologiskt normalt sätt även med nikotintillförsel.
SUG uppstår att fylla samtliga nikotin- och acetylkolinplatser på nervcellsändarna för dopaminframställningen och
tillfredställs med nikotintillförsel.
På så sätt skapas toleransen för nikotin men också beroendet av nikotin.
Trots nikotinberoendet fungerar således dopaminsystemet på ett fysiologiskt normalt sätt.
Därför förblir den nikotinberoende individens personlighet ungeför som tidigare och därmed
fortfarande lika normal som de flesta av oss icke nikotinberoende
[16,
18,
20,
21].
(se fig.2 på dopaminsynapsen ).
2.2.2 Vakenhets- och alarmcentrum
Mindre stress:
Nikotin stimulerar dessutom ytterligare ett annat system i förlängda märgen i hjärnan,
ett "vakenhets- och alarmcentrum"
[17]
baserat på noradrenalin, vilket höjer vakenheten och förbättrar
stresshanteringen. Man kan också kalla det att kroppen sätts i stridsberedskap och detta uttryckssätt
brukar användas när detta centrum stimuleras hos övriga djurarter.
2.3 Nikotinets effekter hos den redan tillvande
Ökad kreativitet:
Eftersom nikotinet ökar dopaminfrisättningen, kan nikotinet sägas ha stimulerande och
aktiverande egenskaper samtidigt som det är lugnande
[16,
18,
20].
Känslighet, förmågan till motivation, koncentration, motorik och koordination ökar, liksom förmågan
att uppfatta synintryck. Dessutom ökar förmågan att känna sig lugn. De
neuroendokrina funktionerna (alltså hypofysens hormonproduktion t.ex. ADH,
ACTH, tillväxthormon) ökar liksom övriga oberoende och omedvetna
kroppsfunktioner. Se boken "Nicotine" Nicotine in Psychiatry
[20].
Dessa nikotinets effekter torde t.o.m. ha en positiv inverkan på immunförsvaret hos
den nikotinberoende
[27]?
2.3.1 Om nikotintillförseln plötsligt försvinner?
Eftersom nikotinet har "bakats in" på ett naturligt sätt i dopaminsystemet, sker en påtaglig minskning
av dopaminproduktionen, när nikotintillförseln stryps. Dopaminnivån kan då reduceras hela 20%.
Detta märks med en påtaglig dämpning av personligheten. All den stimulering
och aktivering, som dopaminet åstadkommer, vänds i sina motsatser och
abstinenssymtom inträder [16,21].
Vad händer med kroppen när abstinens inträder?
De system i kroppen, som dopamin stimulerar - hypofysens hormonproduktion, som styr all övrig hormonproduktion i
körtlar liksom i andra omedvetna kroppsfunktioner - minskar också sin funktion synnerligen kraftigt, när dopamin-
produktionen minskar.
Symtomen är bla. irritation, frustration, lättretad till ilska, koncentrationssvårigheter, ångest och oro, depression,
rastlöshet, trötthet och sömnlöshet. I detta torde ochså ingå påtaglig minskning av immunförsvaret [16,27].
(Se "om immunförsvar" i stycket "Lång tids rökning och/eller storrökare"
.)
2.3.2 Nikotinet är kraftigt beroendeframkallande.
Nikotinet är lika kraftigt beroendeframkallande som många av de andra beroendeframkallande drogerna, t.ex. kokain
[21].
Emellertid stimulerar nikotinet dopaminsynapserna på normalt sätt
[16,
21].
Nikotinet ökar således den normala fysiologiska aktiviteten i de dopaminproducerande nervcellerna. Detta förklarar
varför nikotinet INTE förändrar användarens normala beteende utan bara stimulerar det.
2.3.3 Andra droger förändrar personligheten.
Översvämning av fritt dopamin i synapserna försämrar och skadar personligheten, ibland
oåterkalleligt
[18,
21].
Nyligen har man upptäckt att alla de andra drogerna, inklusive alkohol, också stimulerar dopaminsystemet,
men på andra sätt än nikotinet, så att droganvändarens beteende och personlighet påtagligt försämras och ofta skadas,
ibland oåterkalleligt.
Denna förändring och skada skapas framför allt av två sorters översvämning av fritt dopamin i
synapserna
[21,
22,
23].
Endorfiner:
Nikotin ökar också viss produktion av de högst önskvärda s.k. endorfinerna
[18].
Endorfinerna bildas i den egna kroppen vid diverse motion och glädje och som smärtstillande vid skador.
De stimulerar till smärtfrihet i speciella smärtnerver, C-fibrerna på ryggmärgsnivå.
Ja, de är de mest smärtstillande ämnena som finns. Dessa stimulerar också dopaminsystemet,
mycket kraftfullare än nikotinet gör. I hjärnstamsnivå ökar endorfinerna
serotoninhalten, vilket når och påverkar nästan alla delar av hjärnan.
Serotonin är således en mycket vanlig signalsubstans i hjärnan och förhindrar
bl.a. depressioner
[18].
När endorfiner stimuleras i kroppen på normalt vis, sker en utmärkt god funktion och snabb nedbrytning.
Bland alla kända droger har endorfinerna den absolut största effekten på kropp och själ.
Den mycket snabba nedbrytningen behövs i högsta grad för att dessa endorfiner, bildade
i den egna kroppen, inte ska kunna åstadkomma översvämning av fritt dopamin i dopaminsynapserna.
Annars torde de ge en liknande, men betydligt kraftfullare effekt, såsom morfin eller heroin,
på personligheten och beteendet.
Många kända droger stimulerar kroppens endorfinbildning, vilket då oftast fungerar på ett förändrat och
försämrat sätt.
Alkohol t.ex. stimulerar till påtagligt ökad och förändrad endorfinbildning.
Nikotin stimulerar på liknande sätt, men i bedydligt mindre grad än alkohol.
Linné:
Redan Carl von Linné
[19]
på 1700-talet visste att tobaksrökning var
hälsovådligt och orsakade svåra sjukdomar. Han fann emellertid att det
lindrade tandvärken och rökte därför. Nikotin ökar ju endorfinerna, som
bl.a. lindrar den dova värken,vilket förmedlas av de speciella smärtnerverna C-fibrerna.
Medicin:
Nikotin i lagom dos skulle kunna användas som medicin
[20].
Man har funnit att rent nikotin minskar depressioner och verkar lindra
fibromyalgi (med den dova värken från C-fibrerna) och en del sjukdomar i
hjärnan t.ex.Parkinson, Alzheimer m.fl....
Däremot ger röken dålig
genomblödning, infarkter och blödningar i hjärnan och ökar risken för
demens, bl.a. Alzheimer
[8].
2.3.4 Fostret påverkas av nikotin
Man har påvisat att nikotin gör
fostrets hjärna extra känsligt för dopaminstimulerande droger, vilket visar
sig som t.ex. ökad känslighet för alkohol och ökad tendens till
alkoholberoende hos individen som ung vuxen
[24].
Dessutom har man nyligen funnit att andningscentrum i fostrets hjärna kan påverkas så
att plötslig spädbarnsdöd kan uppkomma
[24].
Alla andra dopaminstimulerande droger påverkar förstås också fostrets hjärna,
men oftast i så svår grad att det redan spädbarnen uppvisar tydliga och svåra skador.
Rökgifterna vid rökning under graviditet skadar spädbarnet med undervikt, för tidig förlossning
och ibland syrebrist, som ofta ger hjärnskador
[8].
2.3.5 Anpassning - permanentning
Beroendet av nikotin är orsakat av den åstadkomna toleransen för nikotin, vilket
beror på kroppens anpassning till dopaminsystemets nybildade
nikotinreceptorer och den ökade återresorptionen av dopamin, vilket
orsakar en permanentning av anpassningen, som därför kvarstår i många, många år.
Nikotinberoendet kan således vara mycket svårt att bli av med
[16,
21]
2.3.6 Motsatsen till nikotinets effekter är: Abstinens
Om nikotintillförsen stoppas plötsligt, kan dopaminnivån komma att reduceras i "Lust-begär-belönings-centrat" med upp
till ungefär 20%.
Då kan följande påtagliga abstinenssympton uppträda
[16,
21]:
|
1 |
begär efter rökning |
2 |
irritation, frustration |
| 3 |
lättretad till ilska |
4 |
koncentrationssvårigheter |
| 5 |
ångest och oro |
6 |
depression |
| 7 |
rastlöshet |
8 |
trötthet |
| 9 |
sömnlöshet |
10 |
blodtrycksfall - vidgade blodkärl |
| 11 |
långsammare puls |
12 |
ökad aptit och/eller viktökning |
Eftersom nikotinet hittills inte har befunnits vara farligt för redan nikotinanvändare utan
mera bara stimulerar kroppens normala beteende, behöver Du inte sluta med själva nikotintillförseln
och Du kan således undvika de ibland tämligen svåra abstinensbesvären. Nikotinberoendet kan ses
som ett besvär, ett hinder, men inte mer. Att sluta med nikotinet kan Du göra när eller om
det passar Dig och det spelar ingen roll när [16,21,30].
Däremot, att sluta med själva rökningen är synnerligen väsentligt för Ditt liv och bör göras genast.
Emellertid, Du som vill bli gravid, bör sluta helt även med rent nikotin inför graviditeten,
för att inte skada fostrets hjärna [24].
Utskriftsformat
Tipsa en vän!
