Inget samband upptäckt mellan plötslig spädbarnsdöd och nappar, täcken, kaffe eller alkoholintag hos mamman

Flera analyser som publicerats i det senaste numret av tidskriften Archives of Disease in Childhood, har misslyckats med att finna något samband mellan plötslig spädbarnsdöd och användning av nappar, täcken , filtar eller intag av kaffe eller alkohol hos mamman.

Bengt Alm vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och kollegor från the Nordic Epidemiological SIDS Study gav ett frågeformulär till sammanlagt 244 familjer som förlorat barn pga plötslig spädbarnsdöd och till 869 matchade kontrollfamiljer. Man frågade bl.a. efter kaffe och alkoholintag hos föräldrarna under eller strax efter födelsen.

Forskarna kunde inte uppvisa något samband mellan kaffe och alkoholintag hos föräldrarna och risken för plötslig spädbarnsdöd efter att man justerat för olika faktorer. Undantaget var hos en mindre grupp av mammor som rapporterade högt intag av alkohol tiden efter förlossningen.

En grupp forskare från Nya Zeeland (Ed Mitchell vid University of Auckland) analyserade sambandet mellan täcken (filtar) och plötslig spädbarnsdöd hos 393 drabbade familjer och 1592 kontroller. Inte heller här kunde man uppvisa något signifikant samband efter justering för bl.a sömnvanor. Forskarna varnar för att dra förhastade slutsatser eftersom täcken kan bestå av många olika material . Därför behövs fler kompletterande analyser.

En tredje forskagrupp från Storbritannien (. Peter J. Fleming från the Royal Hospital for Children i Bristol), samlade data om sambandet mellan nappar och plötslig spädbarnsdöd genom att intervjua 325 drabbade familjer oh 1300 matchade kontroller.

Samma andel av bägge grupper hade använt nappar (66% resp. 61%) och forskarna drar därför slutsatsen att man inte fann något positivt samband. Fleming och kollegor efterfrågar mer forskning och rekommenderar vårdpersonal att vara "försiktigare i sina rekommendationer av nappar på grundval av att de skulle skydda mot plötslig spädbarnsdöd".

Referens: Alm,. B. et al . Arch Dis Child 1999;81:107-119