Människans utveckling i nytt ljus Hur kan det komma sig att människobarn börjar gå först i ettårsåldern, medan ett nyfött föl kommer upp på benen nästan direkt efter födelsen? Forskarna har hittills antagit att människans motoriska utveckling är unik på grund av att vår hjärna är så komplicerad och att det är särskilt svårt att hålla balansen när man går på två ben. Men nu visar en forskargrupp från Lunds universitet att tidpunkten för när vi börjar gå infaller i samma stadium i hjärnans tillväxt hos praktiskt taget alla gående däggdjur - från igelkottar, illrar och bältdjur till elefanter. Läs mer ...
Panikångest och depression kan behandlas via internet
Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet är lika effektiv mot paniksyndrom - återkommande attacker av panikångest - som traditionell KBT-behandling i grupp. Även vid lindrig och mellansvår depression kan internet-KBT fungera bra. Det visar en ny doktorsavhandling som inom kort läggs fram vid Karolinska Institutet.
Läs mer ...
En lövskog nära dig minskar stress
Folk som bor nära en lövskog eller som brukar göra långa promenader i en skog upplever sig inte vara så stressade.
Läs mer ...
Omedveten inlärning använder gamla delar av hjärnan
En ny studie från Karolinska Institutet ger belägg för att grundläggande inlärningssystem hos människa använder områden i hjärnan som också har motsvarigheter hos de mest primitiva ryggradsdjuren, så som vissa fiskar, kräl- och groddjur. Forskarna har bland annat studerat en av de evolutionärt äldsta delarna av hjärnan, limbiska striatum, och förmågan att lära sig rörelser medvetet och omedvetet, genom upprepning.
Läs mer ...
